En migga, apropå bland annat texten Afghanska parlamentariker och regeringsföreträdare ska ”ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas situation med den svenska riksdagen”!!! från den 13 maj 2013, men också apropå hjälpare och fusk inom arbetskraftsinvandringen:
Tankar från roten
När nu afghanska politiker kastar sig in i leken så kanske deras svenska kollegor som är inblandade som hjälpare i hungerstrejken tar sitt förnuft till fånga. Eftersom en del av de berörda afghanska männen har pågående asylärenden så är den politiska inblandningen minst sagt osmaklig.
Hjälpare, ja. Vi har nog alla en del episoder rörande hjälpare lagrade i våra minnens skafferier. Ett av mina två värsta exempel under de gångna åren var den gamla tanten – och hon var faktiskt blond och blåögd – som med näbbar och klor skulle pressa in en ung medföljande kvinna i asylprocessen. Den unga damen såg mest förvirrad ut medan tanten förklarade att vi var ett andetag från att ärendet skulle hamna i FN:s Generalförsamling. Det tog ett par timmar att prata hem det paret – den unga kvinnan var en brittiska som var här och studerade en termin och den gamla tanten var hennes hyresvärdinna. Ett annat käckt fall var den frikyrkopastor som nästan hoppade upp och ner för att pressa in en medföljande medelålders man i asylprocessen. Det där tog också sin tid att bli av med – mannen var från Indien och var här på släktbesök och ville bara förlänga sin vistelse med några veckor.
Identiteter i asylprocessen, ja. För några år sedan slog polisen upp stort att det kunde finnas så många som 1500 misstänkta krigsförbrytare gömda i Sverige. I andra identiteter än deras riktiga, alltså. Vi tyckte kanske att den siffran lät lite väl magstark, men vi kan ju faktiskt bara gissa. Även om Migrationsverket är en myndighet som följer den lag som är uppsatt – att den sökande åtminstone ska kunna göra sin identitet sannolik – så kan vi inte klara ett mål på noll fall av fusk och bedrägerier. Det är som att försöka uppnå noll offer i trafiken – för att det ska bli verklighet måste vi först avskaffa trafiken. Men vi gör inte heller det vi ska göra, nämligen sannolikhetsbedömningar, vi gör i stället antaglighetsbedömningar. Och när bevismaterialet är att en person säger att denne är X så kan han/hon lika gärna vara Y eller Z. Vi kan bara gissa. Eller anta. Eller tro. Och sedan är fältet fritt för spekulationer.
Och hur tröttsamt är det inte att fortsätta läsa om hur arbetskraftsinvandringen blev till sin värsta sida. Att det skulle uppstå missbruk och bedrägerier var rätt klart redan när det infördes. En hel del arbetstillstånd är köpta, och köpare och säljare vet mycket väl att det inte finns något arbete – det är tillståndet att vistas i Sverige som är det intressanta, det eftertraktade. Och det finns fall där asylsökande i princip säljer sina kroppar till vrakpris för att få ett arbetserbjudande. Men när till synes vanliga branschanslutna företag – inom skogsnäringen, bärplockeriet, hemtjänsten, städtjänsten, byggföretagen – konstant dyker upp med fuffens så börjar man till sist se spöken överallt.
Kommentar: Jag upprepar, med en papegojas envishet, att miggorna har rapporterat här på bloggen sedan 2007. Men de ansvariga politikerna och medierna som ska rapportera allsidigt, ser inget, hör inget, säger inget.
