Mr Lam Ping Kwam. Jag tog denna bild av honom, men önskar att jag också hade kunnat spela in alla hans glada tillrop!
Sedan skulle jag ta mig till kontoret, men då blev jag i stället upplockad av Nuri vid Norrmalmstorg, när han kom farande från Sveriges Radio och jag tänkte ta bussen mot Söder. Han var hungrig – och jag också, lite grann. Så då åkte vi till Bamboo Garden på Åsögatan, ett av våra lunch/middagsställen, och satte oss där med datorer och mobiler och åt, pratade och småjobbade lite.
Och vad vi skrattade! Bamboo Garden drivs av samma ägare som öppnade restaurangen för 31 år sedan, den minst sagt pratglade (han både pratar mycket och är glad!) Mr Lam Ping Kwan. ”Jag tacka dig, du tacka mig” är ett av hans favorituttryck som han upprepar om och om igen. Manliga gäster kallar han ”brossan” och kvinnliga ”lilla syster” eller ”prinsessan” eller ”moster”. Hans glada, genomträngande svenskkinesiska röst hörs över hela restaurangen och han verkar känna alla.
”Känner du alla gäster? Har du bara stammisar här”, undrar Nuri när Mr LPK kommer med mer kaffe. ”Ja, känner alla. 90 % stammisar”, säger han glatt och hojtar till någon nyinkommen gäst. De andra som jobbar på Bamboo Garden är också glada, trevliga och service minded. Mr LPK är från Hongkong, en annan i personalen är från Taiwan och någon från ”riktiga” Kina. Alla är långa, det lägger vi märke till; vi som trodde att kineser var korta. Och alla är öppna och trevliga.
”Vi ska också bli stammisar här”, säger vi, som annars brukar gå där sporadiskt. ”Välkommen, välkommen min brossan och lillasyster”, säger Mr LPK och skrattar med hela ansiktet.
Vilken härlig novemberfredag!
P.S. Maten var god också!