Den fråga som jag framförde i Svenska Dagbladet – och som framgår av rubriken ”Finns beredskap för dem som vistas illegalt i Sverige?” – hade jag redan funderat kring under flera veckor och trott att någon politiker, någon minister, någon ansvarskännande samhällsaktör eller -debattör skulle ta upp. Eller att åtminstone någon journalist eller skribent skulle skriva om det här stora samhällsproblemet som det faktiskt innebär att ett stort antal personer utan rätt att vistas i landet är kvar här. Så jag skrev om det som jag inte sett att någon annan tagit upp. För att ingen, i enlighet med den farliga strutsmentaliteten, ville låtsas om som om det både potentiellt och faktiskt allvarliga problemet existerar.
Den 21 mars publicerades min text på Svenska Dagbladets ledarsida.
Klicka på text- och bildrutan för att läsa artikeln.
Om ni inte kan läsa artikeln så finns citat ur den att läsa i det här inlägget på min sajt:
Finns det beredskap i Sverige för det okända antalet – kanske hundratusen – människor som vistas illegalt i Sverige?
Och nu, 11 dagar efter att min text publicerades, skriver representanter för nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar i ett öppet brev till socialminister Lena Hallengren bland annat:
Idag lever många tusen människor under radarn i Sverige, i vad som kommit att kallas ’Skuggsverige’. Arbetssökande utan tillstånd som jobbar svart, asylsökande med ett sista avslag som går under jorden. Bland de senare en tydligt urskiljbar grupp: afghanska barn och unga som sökte sig till Sverige 2015-16, och som valt att leva i ’Skuggsverige’ framför en deportering till inbördeskrigets Afghanistan.
Kommentar: Aktivisterna vet mycket väl att man inte bara kan ”välja att söka sig till Sverige” och att man inte fritt kan ”välja att leva i Sverige”. I inget land på jorden kan man själv bestämma att man bara flyttar in för att man vill det, i alla länder krävs det tillstånd för invandring. De vet också att ”deportering” är något annat än att man, efter att ha genomgått lagliga processer som slutat med beslut om utvisning, ska lämna landet. Ändå skriver de så här.
Till saken hör att detta och andra nätverk stenhårt har arbetat för att den svenska utlänningslagen inte ska gälla afghanska män (och ett fåtal kvinnor), som kommit hit och i tiotusental angett att de är minderåriga, men som i stort antal enligt gjorda ålderstester konstaterades vara vuxna. Nätverken har mycket aktivt motarbetat att de som fick avslag för att de saknade asyl- eller skyddsskäl inte ska lämna landet. De har lagt ner mycket stor energi i flera år på att agera för att lagen av någon anledning inte ska omfatta just dessa unga män som kommit från Afghanistan, Iran och Pakistan, huvudsakligen i hopp om ett ”bättre liv” med försörjning och ”gratis” utbildning i Sverige. Aktivisterna har lyckats få oansvariga partier att genomföra den förmodligen mest skandalösa lagen någonsin i Sveriges historia: Nya Gymnasielagen, NGL, som kunde drivas igenom när Centerpartiet – mot bättre vetande och mot sin egen åsikt om hur usel lagen var – röstade för den i riksdagen.
Ingenstans har man kunnat se, höra eller läsa något om att dessa nätverk skulle ha tagit ansvar och förklarat för sina ”skyddslingar” att när de nu fått sina asylansökningar prövade minst två gånger i dyra asylprocesser så måste de lämna landet. Aldrig har man hört dem förklara att:
I Sverige råder svensk lag och ni har fått det som tillkommer er när ni sökt asyl här: lagenliga prövning/ar av era framlagda skäl i två instanser. Och under tiden som ni väntat på slutligt besked så har svenska skattebetalare bekostat ert boende, mat, kläder, sjukvård och skolgång. Nu har myndigheterna bestämt att ni inte har laglig rätt att stanna i Sverige och nu måste ni återvända till era hemländer. Vi kommer att stötta er och hjälpa till så mycket vi kan i den processen också.
Nej, i stället har aktivisterna fortsatt kräva att människor som saknar uppehållstillstånd i Sverige, ändå ska få vara kvar! Många hade kunnat återvända till sina familjer i Afghanistan, Iran, Pakistan för länge sedan om inte aktivisterna fortsatt att inge dessa män falska förhoppningar om att de ändå ska kunna stanna. Om den ansvarslösheten har jag skrivit många inlägg, några av dem länkar jag till nedan. Och det sanslösa är att aktivisterna fortsätter på samma linje.
Skulden för att det ser ut som det gör är ligger hos:
1) individerna själva som inte lämnat landet när de fått klara och tydliga avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige.
2) den svenska staten som inte sett till att personer utan rätt att vistas i landet lämnar det.
3) aktivisterna i nätverk som det ovannämnda med flera, som inte fortsatt stötta dessa unga och lite äldre afghanska män också i deras återvändandeprocess, utan lärt dem att de kan trotsa svensk lag: arbeta svart och vistas här olagligt
Det är alltså till stor del regeringens slappa och ansvarslösa asyl- och migrationspolitik och vägran att ta tag i problemet med det okända antalet människor som vistas här olagligt och som kan vara uppåt hundratusen – kanske något färre, kanske något fler, ingen vet eftersom Sverige har vad som kan kallas ”noll koll” på vilka som vistas på dess territorium – kan nu komma att skapa en helt annan, mycket större och värre COVID-19-katastrof än i de nordiska grannländerna och andra EU-länder som inte har en mycket stor illegal population. Osäkerheten i Sverige vad gäller livsmedelsförsörjningen och att det inte finns några beredskapslager av sjukvårdsutrustning och för få läkare och sjukvårdspersonal, gör situationen svårbedömd och -hanterad. Sverige är också ensamt och unikt i sin inställning till hur pandemin ska bekämpas och skiljer sig från hela resten av världen, och till detta ska läggas ”Skuggsverige” som oavsett om man vill låtsas som det inte finns, kan komma att utgöra ett hot mot Sverige som redan är ett synnerligen våldsdrabbat och på många sätt instabilt land. Med ett folk som i hela sina liv pålagts bland världens högsta direkta och indirekta skatter och i enlighet med samhällskontraktet också har en självklar kontraktsenlig rätt till bland annat god sjukvård.
Som jag skrev för tio dagar sedan i Svenska Dagbladet:
Finns beredskap för dem som vistas illegalt i Sverige?
Svaret är, som alla förstår nej. Om det inte ens finns beredskap för den egna befolkningen så finns det knappast beredskap för ytterligare ett stort okänt antal personer utan rätt att vara här. Att, som undertecknarna av det öppna brevet till socialminister Lena Hallengren, begära följande är häpnadsväckande, även om ingenting längre borde överraska:
De många tusen afghanska asylsökande är lätta att nå: meddelar du och regeringen via sociala medier att Sverige erbjuder tillfälligt uppehållstillstånd för denna grupp, kommer nyheten att spridas snabbt i alla de nätkontakter de allra flesta ännu har.
Vi skriver inte om den organiserade brottsligheten utan om de människor som ofrivilligt hamnat i en situation, där samhällets omsorg inte når dem. Vi menar att det måste vara statens uppgift att skapa kontakt med dessa människor och hjälpa även dem.
Kommentar: Först och främst så torde med ganska stor sannolikhet en del av alla de tiotusentals personer som befinner sig olagligt i landet, vara involverade i organiserad brottslighet (narkotikabrott med mera), men givetvis inte alla. Dock är ju faktiskt alla typer av svart arbete olagligt, och utan att begå brott är det mycket svårt, nästintill omöjligt att leva i ”Skuggsverige”. Vidare så har de här människorna inte alls ”ofrivilligt hamnat i en situation, där samhällets omsorg inte når dem”, de har medvetet försatt sig i den själva, med god hjälp av aktivisterna. Och hur menar nu aktivisterna – vem/vilka och och för vilka pengar? – ska ”staten skapa kontakt med dessa människor och hjälpa även dem”? Staten har ju redan, genom sina myndigheter prövat deras asylansökningar och meddelat dem som fått avslag att de måste lämna landet. Vilket de inte gjort.
Samtidigt så finns ju dessa människor här och det på grund av ansvarslöshet och oförmåga hos denna och tidigare regeringar att hantera asyl- och migrationspolitiken. Men naturligtvis också till stor del på grund av att de afghanska männen vägrat lämna Sverige och har haft mer än starkt stöd för sitt lagtrots av aktivisterna. Och nu kommer aktivisterna alltså med krav på ”staten” att kontakta afghanska, före detta asylsökande som trotsat landets lagar och erbjuda dem tillfälliga uppehållstillstånd! Aktivisterna, som i åratal berättat om hur de gömmer och försörjer dem och hjälper till att undvika den utvisning som staten beslutat om, borde väl själva hålla kontakt med sina skyddslingar, inte kräva att den den stat som de hjälpt dessa män att trotsa, ska göra det.
Undertecknarna av brevet till socialministern skriver också:
De flesta av dessa ’gömda’ afghaner, liksom av de som idag kan leva öppet i Sverige, har visat prov på en stark önskan att kunna leva och arbeta i Sverige.
Men aktivisterna vet ju med 100 % säkerhet att ”prov på stark önskan att kunna leva och arbeta i Sverige” inte går ihop med avslag på asylbeslut. Ändå framhärdar de i pressmeddelande efter pressmeddelande att föra fram det. De bör nu själva, tillsammans med med dem som inte har rätt att vistas i Sverige, ta ansvar för den situation de alla så högljutt och energiskt varit med om att skapa. Till exempel genom att se till att samarbeta med polisen om hur dessa människor kan återsändas direkt till Kabul, till Afghanistan med chartrade plan i enlighet med vad minister Ygeman, och därmed regeringen, uttalade i januari 2016.
För information: Afghanistan är ytterst lite drabbat av COVID-19, i landet med ca 35 miljoner invånare är läget just nu detta, enligt välrenommerade och internationellt respekterade Johns Hopkins University & Medicine, Coronavirus Resource Center.
Några lästips:
• Val 2018. Lagrådet smular sönder det osannolika “utomrättsliga” förslag som okunniga politiker lagt fram om uppehållstillstånd för 9000 afghaner utan asyl- eller skyddsskäl – 28 mars 2018. Ur texten:
Lagrådet skriver bland mycket annat att “det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd”.
———-
Vid remissbehandlingen av det utkast till remiss som föregått lagrådsremissen har också många invändningar rests mot reglernas komplexitet. Från t.ex. domstolarna har framförts att komplexiteten gör det svårt att överhuvudtaget få en överblick av konsekvenserna av förslaget, och att detta måste komma att medföra svårigheter inte minst för enskilda. Lagrådet delar den bedömningen, och anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.
• En god man för ensamkommande minderåriga asylsökande: “Aktivisterna borde ha tagit de svåra samtalen och berättat hur verkligheten ser ut.” – 10 maj 2019. Ur texten:
En god man: I mina samtal med många av de unga männen framgår att de fått sig förespeglat att det kan gå snabbt, väldigt snabbt att skaffa sig ett bra (ekonomiskt) liv i Sverige.
De har blivit lurade. Så enormt lurade av smugglare, ryktesspridare och godtrogna personer som vill väl men gjort så fel.
Om någon, inklusive våra svenska handhjärte- och fittmösseaktivister, hade haft någon som helst medkänsla med och förståelse för de här männen då skulle de inte ha skrivit eller demonstrerat på det sätt de gjort hittills och fortsätter att göra.
Aktivisterna borde ha tagit det svåra samtalet och berättat hur verkligheten ser ut.
• En migga: “Utfallet av stiftade lagar tas inte ansvar för, eftersom lagarna är ‘fel’ om de inte leder till uppehållstillstånd för i stort sett alla.” – 9 juni 2019. Ur texten:
En migga: Ingenting är någonsin “på riktigt” och oavsett hur väl vi gör vårt jobb är det aldrig rätt – ty rätt är synonymt med uppehållstillstånd i en högljudd lobbys ögon, inklusive de tongivande småpartiernas, de som kapat hela migrationspolitiken.
Utfallet av stiftade lagar tas inte ansvar för, eftersom lagarna är fel om de inte leder till uppehållstillstånd för i stort sett alla.
Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet: Två gånger har en politisk majoritet i Riksdagen försökt lösa problemet genom de så kallade gymnasielagarna.
Vid båda tillfällena avrådde många tunga remissinstanser från genomförandet. Skolverket påpekade i sitt remissyttrande över den andra föreslagna lagen bland annat att det skulle kunna uppstå bristande likvärdighet för eleverna beroende på var i landet de bor, eftersom uppehållstillståndets längd knöts till utbildningens innehåll i den individuella studieplanen, samtidigt som ramen för utbildningens längd är oreglerad och det i vissa kommuner kunde saknas sammanhållna utbildningar. ”Det kan också försätta huvudmannen, rektorn och skolans personal i en utsatt situation i fråga om antagning och studier och påverka deras relation med eleverna.”
• När blir aktivistnätverk samhällsskadliga i stället för positiva humanitära krafter? Och vems är egentligen ansvaret för att svenska lagar upprätthålls och efterlevs? – 10 juli 2019. Ur texten:
Det bor och lever 35 miljoner afghaner i Afghanistan. Barn, unga, vuxna, gamla. För att man är afghansk medborgare och har tagit sig till Sverige betyder det inte att man har rätt att stanna här. Det skulle ju de facto betyda att alla afghaner som lyckas ta sig till Sverige skulle få rätt att hysas, utbildas, vårdas, försörjas just här. Det förstår var och en att det är en total omöjlighet . Dessutom ser vår lagstiftning inte ut så.
• Aktivister stjälper mer än de hjälper när de agerar mot lagligt fattade beslut. – 1 augusti 2019. Ur texten:
Att fortsätta kräva att få stanna här när deras asylansökningar har prövats och de har fått slutgiltiga beslut är varken rätt eller fruktbart och aktivisterna borde veta bättre än att “hjälpa” dem att, trots lagakraftvunna utvisningsbeslut, bli kvar här i en allt mer hopplös och tröstlös situation.
Det är obegripligt att aktivisterna så lite respekterar svensk lag och svenska myndighets- och domstolsbeslut och så ihärdigt och envist agerar för att personer utan lagliga skäl till det ändå ska bli kvar här. De borde i stället stötta dessa människor och hjälpa dem att resa till det land där de är medborgare. Som det är nu bidrar aktivisterna stort till att både barn och vuxna mår allt sämre och till att deras situation blir allt värre när de varken har bostäder eller försörjning för att de vistas här illegalt.