Två alternativ:

1.  De så kallade ansvariga politikerna och flera statliga myndigheters chefer samt mediekåren har spelat/spelar ovetande, okunniga?
eller
2.  De så kallade ansvariga politikerna och flera statliga myndigheters chefer samt mediekåren har på något oerhört märkligt sätt i tider av att allt finns på nätet, faktiskt är ovetande, på riktigt.

Alternativ 2 ter sig så omöjligt att det går bort. Alternativ 1 återstår och det är i så fall ett resultat av de allt lägre ställda kraven på alla områden och nivåer i det svenska samhället: de så kallade ansvariga har inte begåvning nog att hantera de uppgifter de skaffat sig.

I mängder av medier skrivs och talas idag om hur kriminella lurar, bedrar, utnyttjar de svenska systemen som om det vore något nytt nu, i år, 2016. Bland annat:

”Kriminella dränerar välfärden” – SR Nyheter den 13 jul 2016. Ur inslaget:

sr1Genom avancerade företagsupplägg luras Migrationsverket att utfärda felaktiga arbetstillstånd samtidigt som andra myndigheter mjölkas på pengar.

– Det finns kriminella typer som utnyttjar andras taskiga belägenhet genom att sälja arbetsintyg som ger dem uppehållstillstånd, säger Pia Bergman, nationell samordnare på Skatteverket.

– De tankar samtidigt ut bidrag från Arbetsförmedlingen för personer man menar är anställda i företaget men som egentligen inte jobbar där.

aftonbladetAftonbladet skrev helt nyligen om falska arbetstillstånd, den 9 juni 2016, under rubriken De köpte falska arbetstillstånd: ”Är enda säkra vägen in i Sverige”

expressenExpressen skrev för 1,5 år sedan om falska arbetstillstånd den 28 februari 2015 under rubriken Naiva borgare har bäddat för kriminella och för några månader sedan, den 26 mars 2016, under rubriken Kriminella är ett hot mot välfärden.

Något nytt och plötsligt upptäckt i år eller förra året, är dock inte bedrägerierna, förfalskningarna, utnyttjandet. Här är en bråkdel av de texter jag publicerat i frågan om bedrägerier i samband med arbetskraftsinvandring genom åren:

En migga om arbetskraftsinvandring. Och om vad lagen säger – 12 november 2008.(nästan åtta år sedan, innan den nya lagen ens trätt i kraft…) Ur texten:

Det här med arbetskraftsinvandringen har blivit ett hett ämne hos oss också. Särskilt när det gäller personer som helt saknar asylskäl men som inte åkte hem när de fick avslag på sina ansökningar, typ över fyra år sedan. Nu, när det nya förslaget om ”statusbyte” kommit och när deras utvisningsärenden preskriberats så är de alla måna om att berätta att de nu minsann arbetar (trots att de var så väldigt psykiskt sjuka bara någon månad innan förslaget kom).

En migga om att arbetskraftsinvandringslagen träder i kraft den 15 december… – 10 december 2008. Ur texten:

Dessa personer har aldrig ens gett in några id-handlingar, vi har ingen aning om  vilka de är. Vi vet till exempel inte om A som jobbar på restaurangen B sedan ett halvår tillbaka verkligen är A, och vi förstår inte hur man kan bli anställd någonstans i Sverige, ens som vikarie, utan att visa vem man är.

Firarmingel för den nya arbetskraftsinvandringslagen – 15 december 2008. Trots min i grunden positiva inställning till arbetskraftsinvandring hade jag redan innan den trätt i kraft en hel del farhågor och avslutade min text så här:

Det ska bli intressant att se hur den (lagen) fungerar i praktiken. Risk för missbruk och bedrägerier finns onekligen.

En migga: ”Migrationsverkets kontroller av arbetskraftsinvandringen har hittills varit ett stort skämt. Och de ska knappast vara ett skämt – regeringen har inte beställt ett skämt.” – 12 juli 2011 (för fem år sedan…). Ur texten:

Migrationsverkets kontroller av arbetskraftsinvandringen har hittills varit ett stort skämt. Och de ska knappast vara ett skämt – regeringen har inte beställt ett skämt. Tillstånd har beviljats arbetstagare där arbetsgivaren är försatt i konkurs eller inte har någon aktiv verksamhet, och kiosker som av någon outgrundlig anledning ska ha en handfull anställda på en gång.

En migga: ”Var det så här arbetskraftsinvandringen var tänkt att fungera?” – 18 mars 2013. Ur texten:

En syrier berättade för mig idag att det kostar 50.000 kronor att få ett arbetstillstånd med ett fejkat jobb. Gammelmedia vill förstås få det till att det handlar om elaka svenskar som lurar utlänningar, men det är en ömsesidig överenskommelse parterna emellan. ”Arbetgivaren” får sina pengar och ”arbetstagaren” får sitt uppehållstillstånd.

Om arbetskraftsinvandring – igen – 30 maj 2013. Ur texten:

Bedrägerier sådana som att

• folk lockades hit under vissa löne- och andra premisser som sedan visade sig inte stämma
• härvarande asylinvandrare med PUT hämtade hit släktingar och vänner genom att ljuga för Migrationsverket om att dessa skulle få jobb i de härvarandes biltvättar, korvkiosker, städfirmor, restauranger
• skrupellösa personer i Sverige sålde inresa till Sverige maskerad till ”arbetstillstånd” för uppemot 200.000 kronor och inte erbjöd något jobb alls (=dubbelbedrägeri: mot de utlänningar de lurade hit och mot svenska myndigheter).

Ingenting hjälper i den blundandekultur som är förhärskande och som går ut på att blunda med hårt knipna, slutna ögon och att stänga öronen så länge det bara går. Att ignorera mängder av både varningar och fakta, för att slippa ta itu med frågor av vikt för Sveriges framtida välfärd och säkerhet. I Sverige klarar man inte att hålla stånd mot alla dem som kommit och kommer hit och som vet att ”brott lönar sig”. För det gör det ju. Ett fängelsestraff avskräcker knappast någon, vilket det däremot självklart skulle göra om man visste att man utvisas och får avtjäna sitt straff i hemlandet. Att sitta på ett svenskt fängelse innebär fri kost och logi och möjlighet att utbilda sig. Och när dagen kommer att man ska lämna fängelset och utvisas, ja då finns det ingen samordning mellan olika aktörer så man släpps ut på gatan och kan fortsätta med sin kriminalitet.

© denna blogg. Vid ev citat, vanligen länka till originalinlägget.