Konstnären Waldemar Ihrenbrink har beskådat och fascinerats av två konstverk, läs hans text nedan. Hans egen konst är mångfacetterad och en mycket liten del av densamma består av de verk som presenteras i slutet av det här inlägget .
Recension av två konstverk
Jag, Waldemar Ihrenbrink, flerfaldig prisbelönt konstnär, bland annat 2013 års Universum-pris för bästa icke existerande offentliga utsmyckning, såg häromdagen två små anspråkslösa konstverk som fick min själ att vibrera och förnimmelsen av den totala närvaron att kännas som den dystopiska apokalypsen som med sin enkelhet förmår bringa ljus även i de mörkaste av tillvarons vrår.
Konstverken är uppsatta på kortsidan av en enkel bod i Vaxholm som jag, i avsaknad av namn kallar Sjövägg nr 13 och Sjövägg nr 78, fängslade mig med sina allt annat än oplanerade men genomtänkta enkelhet. De omsorgsfullt tillslipade trästyckena och den till synes slumpvisa fördelningen på de konstfullt nedbetsade underlagen berörde något i mitt innersta som tangerade de mörkaste hemligheter som ett mänskligt hjärta kan hysa och vars framdragande i ljuset inte skulle gagna vare sig mig eller den svenska rättsapparaten.
Konstnärens avsikt har helt klart varit att imitera vågslipade trästycken och det har hen lyckats med över förväntan. Trästycken som har färdats över havet, i åratal, millennium efter millennium i sakta vaggande mak mot den slutliga destinationen, en enkel havsvik 59 grader Nord 19 grader Ost, i Vaxholm, Sverige. En betraktare som ha välsignats med ett någorlunda ordnat mått av fantasi, kan höra den brasilianska samban i den ljusa långsmala träbiten, de thailändska elefanternas segervissa vrål över en lyckad trädfällning eller den norrländska skogshuggarens bejakande ”ffffju!” som svar på ett vänskapligt erbjudande om en kopp kaffe på bit.
En hel värld ryms i dessa tavlor!
Var kommer alla stycken ifrån? Är det äntligen Babels torn som får alla världens bitar att samsas på samma lilla utrymme? Är placeringen en hemlig kod på ett för oss okänt språk? Har Nosferatus profetior manifesterats i dessa tavlor? Frågor som synes mig av yttersta vikt emedan det synbarligen enkla oftast rymmer de största gåtorna. Vad vill repet säga eftersom det uppenbarligen vill lämna det inrutade och bestämda, föregivna utrymmet. Är musselskalen en hemlig signal i kombination med det döda träet? Båda har ju en gång levt och alltså varit organiska.
Men även obesvarade frågor kan glädja en obotlig konstnärssjäl som har förmåga att inte bara skåda i det förborgna utan även se storheten i det till synes enkla och vardagliga.
Vi tackar konstnären Waldemar Ihrenbrink för hans genomtänkta och gedigna beskrivning av sin upplevelse av de två konstverken! Och här är tre av det oräkneliga antalet verk som ingår i hans egen omfattande produktion under fyra decennier:
