Inte sällan skriver och rapporterar svenska journalister och skribenter tendentiös, missvisande och/eller okunnigt. Ibland rent lögnaktigt. Inte sällan påstås saker i olika medier som inte stämmer med verkligheten, men mer med journalistens eller skribentens egna åsikter eller övertygelser. Osanna, missvisande eller rent okunniga texter och uttalanden trycks sedan i tidningar och läggs ut på tidningars och andra mediers sajter. De blir ”sanningar” och på det sättet missleds hela den delen av den svenska allmänheten, som inte tar del av rapportering från medier i andra länder, utan som bara har sina svenska massmedier att förlita sig på.

En skribent som inte verkar veta särskilt mycket om finsk politik i allmänhet och partiet Sannfinländarna i synnerhet, tar sig rätten att, på ledande plats i Dagens Nyheter, skriva om partiet som hon tror/tycker/vill (?) att det är eller ska vara. Klicka på och läs texten till vänster.

Skribenten jämför i sin text Sannfinländarna med Sverigedemokraterna och tar sig t.o.m. till att – helt felaktigt! – kalla Sannfinländarna för ”Finlands Sverigedemokrater”! Hon gör det stora misstaget att lägga sitt  begränsade, svenska raster på ett parti i ett annat land! Hon verkar inte ha tagit reda på hur det ligger till, utan utgår från att för att ett parti heter ”Sannfinnländarna” så är det – och nu kommer ett svenskt triggerord igen – ”invandringsfientligt”, när det i Finland uppfattas som ”fosterländskt”.

Som svensk i ett land som aldrig i modern tid haft krig där man varit tvungen att försvara sig själv och sitt land med livet som insats, förstår man inte vad ordet ”fosterländsk” betyder för ett annat land som har haft krig och varit nära att gå förlorat till Sovjetunionen. I Finland är ordet ”fosterländsk” ett hedersord, ett fint och varmt ord för ett folk som kämpat till döds för landet.  I Sverige har ordet ”fosterländsk” ingen betydelse i folksjälen, här har ordet ”folkhem” varit det viktiga. Det är inget fel i det, finländarna kan förstå skillnaden mellan 1) ett litet land som alltid haft fred och där folket velat söka sig evig trygghet och nollvision mot allt ont och 2) ett mycket litet land som lyckats behålla sin frihet och självständighet genom stora offer och där folket inte är trygghetsnarkomaner.

Skribenten på DN har inte brytt sig om att titta på Sannfinländarnas program. Det är klart, det är ju på finska och det är lite jobbigt att skaffa sig en översättning. Översätt t.ex. denna text som berättar om Sannfinländarnas rötter:

Perussuomalaiset juuret
Perussuomalaisen puolueen juuret juontavat vuoteen 1959, jonka helmikuussa perustettiin Pieksämäellä Suomen Pientalonpoikien Puolue. Sen legendaarisia johtohahmoja olivat muun muassa Veikko Vennamo ja Eino Poutiainen. Vuonna 1967 SPP muutti nimensä Suomen Maaseudun Puolueeksi.

SMP:n toiminta kuihtui muun muassa talousvaikeuksien, puolueloikkausten ja kannatuksen hiipumisen vuoksi pois vuonna 1995. Sen henkisen perinnön vaalijaksi ja kaikki kansalaiset tasavertaisina huomioon ottavan työn jatkajaksi perustettiin puolue Perussuomalaiset.

I Sannfinländarnas (som grundades i maj 1995) partiprogram finns inte mycket som påminner om Sverigedemokraternas program, om man inte räknar med att Sannfinländarna också vill arbeta för en bättre åldringsvård och är EU-kritiska. Varken på Sannfinländarnas sajt eller i Wikipedia (som ju inte alltid är helt korrekt, men ändå ger en indikation om vad som gäller) står ett enda negativt ord om invandring, invandrare, asylsökande som ger en seriös skribent i Sveriges största morgontidning anledning att framhålla Sannfinländarna som ”ett invandringsfientligt parti” och jämföra det med SD i Sverige. Inte heller behandlas Sannfinländarna av andra partier som paria där de sitter i Finlands riksdag, så som SD behandlas i Sveriges riksdag. Partiet sitter ju i riksdagen på en del av folkets mandat. Det kan också mycket väl hända att Sannfinändarna blir Finlands tredje största parti i valet i april 2011. I så fall kommer det att ta plats i regeringen. Finland är ett demokratiskt land. Läs gärna på lite, svenska journalister och skribenter!

Till slut följer ett exempel på hur notisen ovan hade kunnat skrivas i en sansad ton, utan de så vanliga svenska triggerorden och antydningarna.

Det fosterlands- och landsbygdsvänliga partiet Sannfinländarna får ett mycket starkt stöd i den senaste opinionsundersökningen: över 16 procent. Sannfinländarnas stöd har ständigt ökat sedan partiledaren Timo Soini fick flest personröster av alla Finlands kandidater i Europaparlamentsvalet 2009.

Invandringsdebatten tycks bli mer hätsk i landet, trots att invandrare utgör endast 2,1 procent av befolkningen. Det visar hur stor oron är bland allmänheten, för att problem förknippade med för stor och för snabb invandring från mycket annorlunda och främmande kulturer är. Skräckexemplet är Sverige, där invandringen varit mycket stor i förhållande till landets folkmängd, och problemen med ”utsatta områden” och bidragsberoende etc i det närmaste är oöverstigliga.

Förra våren berättade forskaren Camilla Haavisto om hur näthatet exploderat i Finland de senaste två åren. Migrationsministern har mordhotats (liksom i Sverige) och bloggare skriver om sin oro och rädsla för alltför stor inflytande från islam.

Artikeln på DN Debatt (26 januari) av UR:s ledning, visar att den svenska internetsfären rymmer samma typ av rädsla och oro som den finska.

Kanske är det läge att ta oron och rädslan på allvar?

© Denna blogg! Vid ev citat,
länka alltid till detta originalinlägg.