(alla artiklar i denna serie finns under kategorin ”Asyl & Migration i spalten till vänster)
Ur Länsrättens svar på A:s överklagan av förvarsbeslut (beslut om att han ska sitta inlåst på Migrationsverkets förvarsenhet):
”A har hållits i förvar sedan den 5 januari 2005. Det måste därför föreligga synnerliga skäl för fortsatt förvar.”
Logiken är typisk när det gäller ”dem” (alltså icke-svenskar i en rättsprocedur som bara rör utlänningar). Lika typisk är fortsättningen:
”Kravet på synnerliga skäl innebär att det krävs en tungt vägledande anledning för att fortsatt förvar ska meddelas. Förutsättningar för att förlänga förvarstiden får vanligen anses föreligga när det finns en påtaglig risk för att den förvarstagne ska komma att gå under jorden om han försätts på fri fot. Hur länge den förvarstagne suttit i förvar och på vilket stadium handläggning befinner sig är också av betydelse.”
På sådana grunder håller man icke-kriminella människor inlåsta på obegränsad tid. A har suttit inlåst i 190 dagar (kostnad 570.000 kr + förhandlingsresa* ca 70.000 kr). D har suttit inlåst i 181 dagar (kostnad 543.000 kr + förhandlingsresa drygt 60.000 kr), MR har suttit inlåst i 347 dagar (kostnad 1.041.000 kr + förhandlingsresa drygt 60.000 kr), M har suttit inlåst i 295 dagar (kostnad ca 885.000 kr + förhandlingsresa 71.000 kr), MOB har suttit inlåst i två år (kostnad ca 2,2 miljoner kr + två förhandlingsresor totalt drygt 190.000 kr).
Logik, rättssäkerhet, kostnadsmedvetande, humanitet – väldigt lite av detta finns längre i hanteringen av asylsökande. Migrationsverkets, Utlänningsnämndens och Länsrättens beslut är ofta så lika varandra att det ser ut som om en mall har använts där man i princip bara ändrat namn och vissa datum samt en och annan uppgift som hänför sig till just den person man spottar ut beslutet om. Polisen och Transporttjänsten fortsätter flyga över världen med människor som de redan i förväg vet inte kommer att tas emot i de länder de reser till. Men det blir förstås välkomna avbrott i den trista svenska vardagen och välkomna tillskott i det egna lönekuvertet. Och hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden vägrar man använda sig av det som anges i utlänningslagen om att uppehållstillstånd ska beviljas om det föreligger hinder för verkställighet. Vilket det rimligtvis borde anses göra när man inte lyckats ”förhandla in” människor i de länder de flytt ifrån.
Ingen bryr sig. Inte ens skattebetalarna. Eller de kanske inte vet vilka enorma belopp som slösas bort i onödan i den här människohanteringen? Riksdagen agerar inte kraftfullt trots att jag slagit larm otaliga gånger och även medier av olika slag försökt belysa det här området. Regeringen stoppar inte heller vansinnet, slöseriet och inhumaniteten bara rullar på.