The Christian Science Monitor rapporterar vidare om Adil Hakimjan och de övriga uigurerna i Guantánamo, som befunnits oskyldiga men som Kina jagar med diplomatiska (!?) medel, för att få dem tillbaka till Kina och ställa dem inför rätta där.

Newly revealed documents provide a rare glimpse at the diplomatic pressure used by China in its unsuccessful efforts to stop the Swedish government from granting asylum to a Uighur prisoner released from the Guantánamo prison.

I artikeln talas om hur Kina inte bara pressat det svenska utrikesdepartementet utan hur deras press på alla länder gör att 30 uigurer i Guantánamo, som samtliga befunnits oskyldiga, fortfarande sitter i lägret utan att komma någonvart. Kina pressar och hotar alla länder som kan tänkas vara villiga att ta emot dessa människor och ge dem en fristad. Men enligt internationella konventioner som de flesta länder har ratificerat så kan man inte återsända människor till ett land där de riskerar tortyr eller omänsklig behandling. Vilket uigurerna gör i Kina, särskilt som Kina uttryckligen kallar dem ”terrorister”. Så frågan om dessa 30 uiguriska män från Kina är ett verkligt moment 22… Dock överväger nu Tyskland att ta emot nio uigurer från Guantánamo och sju av dem prövas för bosättning i USA. Hur det går och vad som händer med de övriga 14 männen om Tyskland och USA genomför sina planer, vet ingen idag.

The memos from the Swedish Foreign Office note how China viewed it as ” ’impossible to understand’ that Swedish authorities had given a visa for this terrorist,” and how ”very ’unsatisfied’ ” China was that Sweden’s Migration Court had granted Adil Hakimjan protection.

Migrationsöverdomstolen lät sig inte pressas – vare sig av Migrationsverket som gjorde en helt onödig och rent av illvillig överklagan, eller av Kina via UD. Fristående, självständiga domstolar är ett tecken på en fri och demokratisk stat. Åtminstone här har vi ett exempel på en domstol som – i varje fall sett helt utifrån – har agerat utan att låta sig pressas eller hotas utan enbart tittat på lagen och lagens anda. Därmed stod Migrationsdomstolens beslut om att bevilja Adil Hakimjan flyktingstatus fast.

Mina texter om Adil Hakimjan, inscannade dokument, brev från EU-kommissionären för mänskliga rättigheter, beslut m.m. finns här.