En text i en serie texter som publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och region den 11 september 2022. Texter tänkta att påminna om en del som hänt och en del som inte hänt (!) sedan förra valet. Men mest om vad som händer nu och vilka som säger, tycker, gör vad under tiden som är kvar tills det är val. Och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Klicka på bildrutan för att läsa tidigare inlägg under den här vinjetten.
Så många delar av asyl- och migrationsområdet måste reformeras och skärpas och förnyas. Det lapptäcke av nya och gamla regler och förordningar som omgärdar och bryter in i utlänningslagen, samt gamla och i dagens värld obsoleta konventioner, behöver gås igenom och rensas i av personer med gedigna kunskaper, genuint intresse för en ny, rättvis och för Sverige gynnsam förändring av utlänningslagen.
Klicka på textrutan för att läsa hela debattartikeln.
I nättidningen Altinget skriver de två moderata riksdagsledamöterna Maria Malmer Stenergard och Lars Hjälmered:
För att Sverige ska kunna konkurrera med hög kunskapsnivå och innovation behövs spetskompetens. Exempelvis bedömer företag med forskningsverksamhet att tillgång till kompetens är den allra viktigaste faktorn när de avgör var de ska lokalisera sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. En viktig pusselbit är att få utländska doktorander som studerat vid svenska högskolor och universitet att stanna efter studierna.
Tyvärr är Migrationsverkets handläggningstid för permanent uppehållstillstånd för doktorander allt för lång.
De påpekar vidare att:
Moderaterna vill se en 30-dagarsgaranti för handläggning av en komplett ansökan, det vill säga en ansökan som inte behöver kompletteras. Det ska gälla även förlängningsansökningar.
Migrationsverkets handläggningstider för högkvalificerade personer, doktorander, är mer än ett halvår. Sådana väntetider är nog inte av intresse för dem som Sverige vill locka hit och så desperat behöver efter att i decennier ha tagit emot lågutbildade och – inte sällan såväl faktiska som praktiska – analfabeter som skattebetalarna måste försörja och bekosta dyra tolkar i olika sammanhang under hela deras liv i Sverige.
Under mycket lång tid har jag på den här sajten skrivit om asyl- och migrationsfrågor. Jag har också emellanåt gjort jämförelser mellan hur man i Finland och Sverige hanterar olika aspekter av de här för ländernas framtid livsviktiga frågorna. Alla texter finns på sajten.
När det gäller utomeuropeiska, högkvalificerade personer som kan bli till nytta för Finland och söker tillstånd för forskning i landet, gäller bland annat följande:
Rent konkret och praktiskt behöver den sökande också – förutom det självklara att visa upp giltigt pass när ansökan om uppehållstillstånd lämnas in, ge in passfoto samt färgkopior av passates sida med personuppgifter och av alla sidor i passet där det finns anteckningar. Dessutom ska den sökande lämna in dokument som visar att han/hon vistas lagligt i det land där ansökan lämnas in. Ytterligare en del krav och kriterier ska uppfyllas, men när all dokumentation, alla uppgifter finns samlade ,så är handläggningstiden kort.
Kuriosa. Om en udda bestämmelse för en mycket begränsad grupp människor:
Det finns också ett nytt sätt för medborgare i Nya Zeeland och Australien – alltså endast för medborgare i just dessa länder – att ansöka om uppehållstillstånd i Finland. De kan komma till Finland på något som kallas arbetssemester (Working Holiday) sedan Finland ingått ett ömsesidigt avtal med Nya Zeeland och Australien. Den här speciella möjligheten har förstås sina egna krav och bestämmelser.
Lästips från en ”asylresa” till Helsingfors hösten 2016
• Finland. “Asylresa” till Helsingfors – 27 september 2016. Ur texten:
Den första dagen av vår tvådagars “asylresa” blev innehållsrik och informativ.
Dagen började med lunch med ambassadör Pekka Hyvönen, utrikesministeriet, och Rim Mezian från samma ministeriums kommunikationsenhet.
Vid besöket på Migri – finska Migrationsverket – därefter, togs vi emot av en grupp på åtta experter och sakkunniga, inklusive generaldirektör Jaana Vuorio. Under två timmar fick vi mängder av intressant kunskap om hur asylintervjuerna görs, om sållningen av asylansökningar, om att alla minderåriga åldersbedöms genast i början eftersom man anser att det är fel att placera vuxna bland barn (!), om en del nya regler som införts och mycket annat.
• Finland. Det finns inget “muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt. – 1 oktober 2016. Ur texten:
Ali var vår chaufför. Han var en trevlig, öppen och glad man som på sin nästintill perfekta finska glatt pratade på och som, precis som Johan Westerholm skriver, inte förstod varför just han och andra “gammelsomalier” skulle vara så mycket mer intresserade än andra finländare av att hjälpa nykomna somaliska asylsökande. Inte så att han var avogt inställd, han förstod bara inte riktigt frågan och menade, när han förstått den, att han hade lika lite gemensamt med dem och deras kultur som nästan vilken finländare som helst. Han hade vuxit upp med helt finländska värderingar i det finländska samhället och var som vilken Jukka eller Pekka som helst. Det enda som skilde honom från den gängse bilden av Jukka och Pekka var att han var mörk.
• Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1. – 3 oktober 2016. Ur texten:
Det är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och landinformation.
Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda. Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.
• Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. – 3 oktober 2016. Ur texten:
Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:
Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).
Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.
Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden)
• Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. – 4 oktober 2016. Ur texten:
Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.
Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, “överklagande” i Sverige) till
- Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
- Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
- Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
- Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Kommentar:
Regel- och lagändringar har skett och läget har förändrats på asyl- och migrationsområdet i Finland precis som i andra länder genom åren och därmed också sedan vi gjorde vår ”asylresa”. Det finns säkert ändå saker som man från svenskt håll kan lära sig genom att studera hur det här området, som är så avgörande för ett folks och ett lands framtid, fungerar i de närmaste grannländerna Danmark, Finland och Norge. Något lite kan man nog snappa upp som fungerar bättre än i Sverige.
Jag uppskattade att jag fick leda ”asylresan” med intresserade och kunniga människor från Sverige och kunde fungera som kulturell och trespråkig tolk; dessutom med omfattande erfarenhet av just asyl- och migrationsområdet sedan 1996 (varav 14 år som asylombud). En hel del missförstånd kunde undvikas genom att jag är både svenskt och finskt kulturellt bevandrad samt talar/förstår såväl svensksvenska, finlandssvenska som finska. Det underlättade också att medresenärerna var så intresserade, så kunniga och så alerta.
Klicka på text- och bildrutan för att få fram samtliga texter som skrevs inför valet 2018.