Sveriges Radio och advokater som inte har läst på ordentligt, bidrar till förvirringen kring den nya lagen om arbetskraftsinvandring. Flera gånger, senast den 21 november, har SR tagit upp lagen och så gott som varje gång ur asylsökandes perspektiv. Självklart bör det perspektivet också belysas, men man måste samtidigt påpeka – vilket SR inte gör – att lagen om arbetskraftsinvandring är just det: en lag om arbetskraftsinvandring som gör det möjligt för människor utanför EU att i enlighet med vissa i lagen angivna kriterier söka arbetstillstånd i Sverige. Och att i lagen finns en paragraf som under vissa mycket begränsade omständigheter ger en möjlighet för asylsökande som fått beslut om utvisning att, som det kallas: ”byta spår”. Man behöver bara orka läsa lagtexten så förstår man vad där sägs, men det verkar inte som om man på SR har gjort det eftersom man inte citerar ur den och inte framhåller vad där stipuleras om de snäva kriterierna som gäller när/om asylsökande ska omfattas av den. Därmed bidrar SR till att spridningen av synnerligen viktig information blir otydlig.
De två fall som man tog upp i P1 Morgon den 21 november kommer inte att omfattas av den nya lagen om arbetskraftsinvandrare i stället för som asylsökande. Ändå låtsas man i programmet som om man i det ena fallet skulle kunna det. Läs och lyssna på inslaget här.
Att public service, som ska ge korrekt information och allsidigt belysa olika frågor, väljer att så ensidigt belysa den nya lagen om arbetskraftsinvandring är illa eftersom så många tror att det de hör just i SR och hos SVT är korrekt. Migrationsverket översvämmas sedan en tid av hundratals ansökningar som är helt ogrundade och inte har något stöd i den nya lagen. Hade tydlig information getts i olika medier, också SR, hade kanske människor inte lurats att tro att de kan omfattas av en lag som i själva verket inte alls omfattar dem. Som det är nu tycks t.o.m. advokater (!?) tro att den nya lagen handlar om asylsökande, trots att det gäller dem endast i strikta undantagsfall. Genom att en massa ogrundade ansökningar om att ”byta spår” lämnas in till Migrationsverket – där all personal inte heller vet vad som gäller – stoppas andra ärenden upp och personalen får en massa extrajobb i onödan. Om ombud och andra hade läst lagtexten ordentligt och om public service allsidigt och korrekt informerat om den så skulle kanske inte hundratals nya, helt ogrundade ansökningar som stjäl resurser från annat ha lämnats in…
Av en advokat, som t.ex. den som medverkade i P1 Morgon, måste man kunna kräva att han eller hon informerar sina klienter korrekt och inte åtar sig fall som man, förmodligen, tar betalt för, men som man måste veta inte leder någon vart. Ett sådant agerande är oetiskt och inte försvarbart. Som advokat eller jurist ska man ge sina klienter sanningsenlig information och för att kunna göra det måste man själv ha läst och förstått lagen.
Lagen om arbetskraftsinvandring är alltså en lag som ger människor utanför EU rätt att, i vissa fall, söka arbete och erhålla arbetstillstånd i Sverige. Det är inte på något sätt en lag som har tillkommit för att asylsökande, som ju har sökt tillstånd på grund av påstådd eller verklig förföljelse, behov av skydd etc, ska kunna ”byta spår” annat än i undantagsfall. Det finns alltså endast ett litet undantag i lagen, som gäller asylsökande som fått avslag på sin asylansökan.
Komprimerat gäller bland annat följande (läs mer här!):
- Asyllagstiftningen ska vara oförändrad.
- Arbetskraftsinvandring från länder utom EU ska kunna ske efter att tjänsten först utannonserats inom EU.
- Det måste röra sig om – givetvis – en ”vit” anställning och den ska vara tillsvidare, alltså en fast anställning.
- Löner och andra villkor som erbjuds ska vara i linje med praxis inom yrket eller branschen.
- Den som kommer hit på ett arbetskraftstillstånd är medveten om att det gäller så länge han har fast arbete (det är ju av den anledningen han har kommit hit: för att arbeta).
- Arbetstillståndet blir tidsbegränsat och ges för maximalt två år. Efter två år görs en kontroll och då förlängs arbetstillståndet med ytterligare två år.
- Efter sammanlagt fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att man har arbete och att man inte har begått några brott.
- Asylsökande som haft fast anställning i minst sex månader ska undantagsvis kunna söka , inom två veckor efter att ett avslagsbeslut meddelats på deras asylansökning, kunna ansöka på plats om att få stanna som arbetskraftsinvandrare. Därefter gäller samma bestämmelser om fast anställning i fyra år innan han kan söka permanent uppehållstillstånd, som för övriga arbetskraftsinvandrare
- Asylsökande som saknar identitetshandlingar och inte medverkar till att klarlägga sin identitet kommer inte att få arbeta alls. Undantaget från kravet på arbetstillstånd som hittills gällt alla asylsökande tas bort. Därmed kan inga asylsökande utan klarlagd identitet arbeta ens om de erbjuds ett jobb.