Här är lite blandade reaktioner som kommit till mig via mejl efter min artikel Hur många ensamkommande barn är vuxna? i Svenska Dagbladet den 5 oktober. Lite längre, mer reflekterande eller informativa reaktioner kommer att läggas ut senare, här är bara korta kommentarer:
En bloggläsare: Inte roligt att läsa om den bristande åldersbestämningen. Vad som förvånar mig är varför Migrationsverket inte inrättar en eller flera helt egna enheter som fastställer ålder?
Anställ några läkare och gör jobbet, hur svårt kan det vara? Eller är det så illa att det utgått politiska direktiv att inte forska alltför noga i saken?
En bloggläsare: Vill bara tacka dig för ditt mod och din moraliska styrka. Har följt dig via alternativa medier och läste precis din artikel i SvD. Du får säkert ett och annat hot och därför vill jag att du ska veta att vi är många som uppskattar ditt arbete – utan sådana som dig har Sverige inte en chans att överleva de närmaste decennierna.
En bloggläsare: Din artikel i SvD var väldigt intressant. Borde det inte gå att göra en polisanmälan om detta? Det handlar väl om mångmiljardbelopp som förskingras till personer som inte är berättigade till det. Det kostar väl runt 800 000 per år per barn. Det vore väl bra för alla om det utreddes noggrant.
En asylsökande: Otroligt stolt är jag över dig och detta för många anledningar, bland annat att du har hela tiden riktat konstruktiv kritik mot hur Migrationsverket fungerar.
En bloggläsare: Liksom så många andra följer jag ivrigt din blogg och är mycket tacksam för den – att du inte ger upp högaktar jag dig för, du ger hopp åt oss andra.
En migga: Jag läste det senaste inlägget från en kollega till mig. Det är bedrövligt, men för min del absolut inte förvånade. Vad gäller denna kategori asylsökande är jag nu ännu mer säker på att det i huvudsak rör sig om vuxna män som säger sig vara barn. Skälet till detta är att jag mött ett stort antal barn i familjer som uppger sig komma från Syrien. De som är 15, 16 eller 17 år i dessa familjer ser ut som 15-, 16- eller 17-åringar brukar göra. Ibland har de till och med sett yngre ut än jämngamla svenska ungdomar. Skillnaden är att för personer som bedöms komma från Syrien spelar åldern absolut ingen roll huruvida man får stanna eller inte. Därför behöver man inte heller ljuga om sin ålder.
En bloggläsare: Tack för informativ artikel om asylsökande barn i SvD! Beträffande åldersutredning på Sachsska barnsjukhuset så har självfallet (skattebetalande!) allmänhet rätt att få exakt information om hur en sådana utredningar går till! Journalister från dagspressen, Läkartidningen, Dagens samhälle (tidning för beslutsfattare på den offentliga marknaden m fl har givetvis demokratiska rätt – och skyldighet – att intervjua ansvarig chefsläkare på Sachsska barnsjukhuset i denna fråga. Eventuellt också högsta medicinskt ansvariga instans i Stockholms läns landsting eller Socialstyrelsen.
Konkreta fakta ska givetvis, så långt det går, alltid vara utgångspunkten i alla bedömningar och alla redovisningar i medicinska och andra sammanhang.
Hur skulle det gå till med tex blindtarmsoperationer, hjärtinfarkter eller stroke om inte diagnostiken baserades på fakta? Helt otänkbart i en organisation, där verksamheten enligt lag ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
En familjehemsförälder (bl a för ensamkommande ”barn”): Jag tycker också att barnkonventionen ska upphöjas till lag, men barnkonventionen är till för att skydda barn och barns rättigheter och villkor, inte vuxnas. Därför blir det så fel när vuxna söker asyl i Sverige och påstår sig vara barn.
Dessa asylbedrägerier, och det slappa sätt som Migrationsverket hanterar ålders- och identitetsfrågan på, blir ett gravt missbruk av barnkonventionen. Dessutom går avsatta resurser och medel inte till den grupp resurserna och medlem är avsedda för, dvs till barn, utan till vuxna. Det kan inte vara meningen att barnkonventionen ska skydda vuxna eller att vuxna ska omfattas av barnkonventionen genom bedrägligt beteende.
En bloggläsare: Du anar inte hur glad jag blev när jag kunde läsa din artikel i SvD. Mycket bra gjort.
En bloggläsare: Jag läste din klargörande och viktiga artikel i Svenska Dagbladet kring fusket med ensamkommande flyktingbarns ålder. Jag uppmärksammandes själv på förekommandet av detta fusk efter en tidningsartikel i en lokaltidning. Tidningen hade, säkerligen i all välmening, publicerat bilder på ett antal ensamkommande ”barn”, som av allt att döma inte var en dag yngre än 25 år. Det hela kändes både dråplig och oschysst. Givet frågans infekterade natur är den också problematisk att diskutera, vilket kan tyckas är konstigt eftersom en konstruktiv och ärlig dialog snarare borde förbättra flyktingmottagandet och göra det mer rättvist.
Det kan också påpekas att det är många utöver medarbetare på Migrationsverket som upplever åldersfusket. Jag tänker då framförallt på sjuk- och tandvården, där individer som omöjligen kan vara under 20 år tas emot på behandlingar och remisser avsedda för barn- och ungdomar. Det hela känns som en stor fars.
En bloggläsare: Mitt förslag är att Du vänder på steken nästa gång och skriver Hur många av dem är pensionärer?
Jag läste nämligen, av en händelse, om hur gamla vissa människor blir och bland de tio äldsta i Sverige fanns flera som var 115 år och äldre. En dam var 115 år och maken 121 år. En annan dam hade fått sitt första barn vid 63 års ålder osv, gemensamt med dessa åldersrekord var att personerna kommit hit från andra länder.
Personligen blev jag häpen och beslöt kolla saken med folkbokföringen och alla hade den ålder som stod i artikeln. Pensionen börjar gälla vid 65 – eller om man så vill vid 45…?
En bloggläsare: Bra skrivet om de ensamkommande vuxna ”barnen”.
En bloggläsare: Intressant inlägg. Jag har för mig att Migrationsverket tidigare använde sig av medicinsk expertis för åldersbestämning med bl a tandröntgenundersökning. Nu verkar man ha frångått denna möjlighet. Av vilken anledning? Medicinsk åldersbestämning har tillämpats under mycket lång tid och är en bra metod.
En bloggläsare: Läste precis din artikel om ensamkommande barn som egentligen var vuxna. Nu har jag tre favoriter: Janne Josefsson, Dick Sundevall och du.
Modigt, vågat och helt underbart ärligt. Gillar sanning och fakta men det är så många inom media som vrider och vänder på allt tills det inte är 100% fakta längre utan mer politiskt korrekt. Kanske för att passa in och ha kvar sin plats i morgonsoffan eller nästa vimmel på stan. Detta kommer inte ta dig närmare morgonsoffan. Men många med mig är så trötta på att allt om invandring vara så svårt att diskutera.
Jag tror att du fick många nya läsare och då menar jag inte “SD” läsare utan de som vill läsa sanningen i helt vanliga tidningar.
Minst ytterligare ett femtiotal mejl, korta och långa, har kommit och alla, utan undantag, har varit välskrivna, sakliga, reflekterande och helt fria från de gängse invektiven. Det är glädjande att det finns så många som genuint vill veta vad som pågår och som orkar höra av sig. Tack!
Svenska Dagbladet hade, enligt uppgift, fått närmare 1000 kommentarer efter artikeln när de togs bort. En del har hört av sig och undrat och frågat mig varför de togs bort efter bara någon dag. Den frågan måste ställas till Svenska Dagbladet, jag har ingen aning om hur de tänkte. Det hade varit bra om kommentarerna hade fått vara kvar och att människor hade kunnat kommentera i åtminstone en vecka efter artikeln – folkets röst är viktig, det är ju folket som läser tidningarna…
© denna blogg.