Det kom ett mejl från en långtida bloggläsare, tillika SFI-lärare (svenska för invandrare):

Jag arbetar på SFI (dock inte med akademikerna) och det finns människor som inte vill arbeta, som inte vill lära sig svenska för det behövs inte. Människor som lever bra på de bidrag de får, som är analfabeter och inte har gått en enda dag i skola. De har mao inga som helst kunskaper som behövs i Sverige.

Det finns också människor som inte har flytt från något, även om de officiellt ”flyr”, och vi har människor som inte bott en enda dag i det land de påstår sig komma ifrån.

Vi har också människor som jobbar hårt för att lära sig svenska, skaffa sig en yrkesutbildning och bli en del av samhället. Mao är bilden betydligt mer komplicerad än politikerna vill medge, fastän de vet om detta.

Det som saknas är följande:
– Arbeten. Så sluta babbla och skapa arbeten!
– Yrkesutbildningar, riktiga sådana, med språkstöd för invandrare
– Nära samarbete med företag som har rekryteringsbehov
– Att ställa krav på att arbetssökande faktiskt måste flytta dit, där jobben finns.

Glöm det där om att svenska arbetsgivare är diskriminerande rasister, det är helt fel! Om och när en arbetsgivare finner lämplig arbetskraft struntar denne helt i vilket land vederbörande kommer ifrån.

Sist men inte minst:
– Låt alla arbetssökande ta del av de insatser som finns. Varför ska bara invandrare få söka instegsjobb, snacka om att ställa grupper mot varandra, vilket politikerna ständigt gör.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Var vänlig länka alltid till originalinlägget.