Läs först Ambassadanställd och papperslös i Sverige (12 mars), Kommerskollegium har läst och kommenterat (13 mars) och Överintendenten på Nationalmuseum har läst och kommenterat (13 mars).
Den 16 mars skriver nu också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena Andersson på Finlands ambassad, som min artikel på Svenska Dagbladets ledarsida handlade om (dock utan att referera till den…). Ur Hufvudstadsbladets text:
–Jag blir straffad för att jag ville ha en inkomst. Skulle jag ha flyttat hit som anhöriginvandrare utan jobb och levt på svenska samhället, som man får göra som nordisk medborgare, så skulle jag inte ha några problem i dag.
Att leva utan personnummer för med sig stora problem i vardagen.
– Speciellt i Sverige är personnumret nyckeln till livet. Man kan inte göra nästan någonting utan det.
Utan personnummer får du inte ut paket på posten, du får inte ut mediciner på apoteket och du har svårt att få sjukvård. Och till och med att få betjäning via telefon på en bank kan ge problem eftersom man ofta måste inleda med att knappa in sitt personnummer.
– Jag har inte ens fått ett mobilabonnemang.
Jag har följt Helena Anderssons kamp för att få folkbokföra sig här under lång tid. Hur länge hon ska tvingas leva utan giltigt personnummer i Sverige återstår att se. Hittills ar det blivit fyra och ett halvt hopplösa år. Kanske får hon aldrig folkbokföra sig här – i varje fall inte så länge hon innehar en fast anställning i stället för att säga upp sig och bli arbetslös.