I P1 Morgon i Sveriges Radio berättades den 20 oktober under rubriken ”Älgjaktsdagis” om en förskola i Gräsmyr i Västerbotten som får kritik för att den låter barnen skjuta med trägevär på en tygälg. Först trodde jag att det var ett skämt! Att de fick kritik, alltså. Men så hördes en förtrytsam person vid namn Alexandra Leijonhufvud (från Djurens Rätt) på fullt allvar vara upprörd å djurens vägnar. My God, finns det inte annat att uppröras över?
Man blir trött på alla märkliga tilltag och experiment med småbarn i Sverige som går ut på att stöpa om dem från det de är normalt och naturligt. De ska formas enligt just för tillfället gällande modeströmningar, enligt konstiga genusmodeller och orealistiska djurrättsmodeller och detaljstyras och omformas så att barnen inte längre får vara barn utan ska passa in i sina föräldrars bild av hur de vill att verkligheten ska vara men som den inte är.
I Västerbotten jagar man älg, det är en del av barnens vardag. Inget konstigt med det. I Stockholm lär sig barn andra saker, sådant som hör till deras vardag. Som att åka tunnelbana, vilket man troligen i Gräsmyr tycker är gräsligt och farligt. I Skåne jagar man inte älg, man kanske äter svartsoppa (av bloooood!) när man firar Mårten Gås. Etc. Ska inte barnen få vara med i vardagen, få ta del av det som är deras föräldrars liv och som kanske blir också deras? Och ska alla bli vegetarianer för att det är synd om djur som skjuts eller slaktas på annat sätt och äts opp?
Skönt att det ännu någonstans i landet finns kvar folk med normala, sunda och realistiska värderingar och med fantasi och lekfullhet: på förskolan Vintergatan i Gräsmyr i Västerbotten!