Det är vanligt att dåliga chefer får höga löner och stora fallskärmar och bonusar etc. Oavsett hur dåliga de är så får de sina pengar som de lyckats få sina styrelser och ledningar att godkänna (eftersom styrelserna och ledningarna också själva vill kunna ha guldkantade avtal). Rör det privata företag och går aktieägarna med på det, så okej. Då är det ju trots allt inte skattemedel som pytsas ut, och den inkomstskatt som dessa personer betalar på sina orimligt höga arvoden av olik slag, kommer ändå samhället till del. Men när det gäller dåliga chefer på statliga myndigheter så är det en helt annan sak. Här ett exempel, berättat av en person med egna iakttagelser av det skedda:

En avdelning på Migrationsverket har vid månadsskiftet september/oktober blivit av med sin fnoskiga chef X. Det var hon som, när hon anställdes, precis hade fått sparken av sin tidigare arbetsgivare, en kommun där hon varit socialchef. Eller sparken och sparken… hon hade fått nästan en miljon kronor för att säga upp sig och gå omedelbart, annars skulle arbetsgivaren sparka henne. Så hon tog pengarna och gick.

En person med en hög position på Migrationsverket fann anledning att anställa X som enhetschef, kanske för att den dåvarande chefen på verket såg den halvsparkade socialchefen som något slags oslipad diamant eller som missförstådd.

Den här tillsättningen var således minst sagt en chanstagning.

Den halvsparkade socialchefen med sin miljon på fickan har under sina dryga sex år som enhetschef drivit folk till vansinne eller helt sonika drivit bort folk från arbetsplatsen. Detta har kostat Migrationsverket mycket stora belopp för terapeuter och ”företagsdoktorer” i tre omgångar. Den sista och fortfararande pågående konsulten (företagets namn är känt), har kostat nästan 500.000 skattekronor!!!!!.

Detta samtidigt som man har kunnat sitta på första parkett och se hur Lennart Eriksson blivit så illa behandlad för att han stämplats som ”Israel-vänlig” och har en privat blogg där han uttrycker sina grundlagsstadgade åsikter. Cheferna hade ingen som helst förskoning med Lennart, medan X har fått härja fritt och har fått hur många ”chanser” som helst.

Nu har emellertid X blivit blixtsparkad från sin avdelning, hon försvann redan två dagar efter att det blev kungjort att hon skulle bort därifrån. Istället har hon fått någon slags reträttpost som vikarierande biträdande chef för en annan enhet, med placering på en annan ort.

Och, som de konspirativt lagda här tänker: ledningen ville nog göra sig av med X innan domen i Lennarts mål kommer (den 10 november), därför kom också X:s avsättning mycket hastigt.

Märkliga interiörer från skattefinansierad verksamhet (kommun + myndighet) där inkompetenta människor ”bestraffas” med massor av pengar, chefsposter och förflyttningar till nya chefsposter. Inte undra på att det är illa ställt i det offentliga Sverige!