Birgitta ElfströmBirgitta
Foto: Merit Wager

Här följer resebrev nr 4 (för att läsa del 1, 2 och 3 scrolla neråt!) från Birgitta, beslutsfattare på Migrationsverket, som tillsammans med några andra personer (en del arbetar också på Migrationsverket) ca två gånger om året reser runt i Mellanöstern för att inhämta kunskap om de länder där många asylsökande kommer ifrån. Hon och de andra gör det helt på egen tid och för egna pengar.

BirgittaHaitham Male
Foto: Birgitta

Det är täta kast mellan upplevelserna i Syrien. Ena stunden förhandlar jag om priset på Pashminasjalar i den turkiska souken i Damaskus tills både jag och ägaren känner oss som vinnare. Andra stunden lyssnar jag på berättelser från nyanlända irakiska gäster till hotellet där vi bor. De berättar om hur deras söner har mördats och hur farligt det är att leva i Bagdad. Senare är jag på besök hos f.d. domaren, numera advokaten och människorättsaktivisten Haitham Maleh som med gnistrande ögon berättar om hur hans son arresterades. Vid frigivandet upplystes sonen om att "vi önskar se din far på en kopp kaffe". Alla vet vad detta betyder. Det blev 6 års fängelse med tortyr och avsked från domartjänsten.

Haitham Maleh har nyligen illegalt givit ut en bok Between torture and emergency och fortsätter att jobba för mänskliga rättigheter. Han är belagd med reseförbud och kunde inte åka till Holland i mars för att ta emot en medalj för sitt arbete. Sonen, som bor i USA, representerade sin far. Andra länder har också givit Haitham Maleh medalj. Det är en strid ström av utländska journalister som vill intervjua honom. BBC står på tur. Haitham Maleh undrar var det svenska TV-teamet tog vägen? De lovade att skicka en video från den 3 timmar långa intervjun som de lovade skulle sändas i svensk TV i oktober eller november. Vilka är dessa journalister, undrar Haitham Maleh, och har intervjun sänts i svensk TV?

Pa väg hem till hotellet mötte vi en grupp iranska pilgrimer på väg hem från den heliga mosken Sitt Zeinab. Kvinnorna var klädda i stora svarta stora sjok som täckte allt – även ögonen. En kvinna bar ett gråtande barn på armen. Jag funderade för mig själv på vad det här barnet tänker när det gråtande tittar på sin mor och bara ser ett stort svart sjok…

Här är en länk till HRAS – Human Rights Association in Syria.

Tillagt av mig:
Läs om holländska statens guldmedalj till Haitham Maleh (14 mars 2006) här. Läs en intervju från 2003 med Haitham Maleh:  Life as a Permanent State of Emergency.