Rösta långsiktigt är budskapet på mp:s valbroschyr och bilden på omclaget är en vuxenhand som sträcker en gulgrön napp mot en knubbig liten babyhand. Det ser gulligt ut.
Gustav Fridolin
Foto: mp:s sajt (fri nedladdning)
Under den gångna mandatperioden har mp haft en viktig roll som bandhund, ständigt skällande på maktpartiet s. Men också ofta samarbetande med samma maktparti. I asyl- och flyktingpolitiken har det dock inte varit något gott samarbete dem emellan, tvärtom. Främst kanske genom den mycket engagerade, intresserade och kunnige Gustav Fridolin har mp agerat kraftfullt och målmedvetet för en humanare asylpolitik och gått i täten för kravet på ”amnesti” åt främst gömda flyktingar. En vällovlig och välment målsättning även om jag inte ställde mig bakom kravet på ”amnesti” åt alla, av flera anledningar. Dessutom tycker jag att politiken och lagen kanske det inte har varit så där jättestora fel på utan snarare på hur myndigheterna valde att implementera dem. Det var också en av anledningarna till att det initiativ som togs av bl.a. advokaten Sten De Geer och några andra i september 1996 om nedläggning av Utlänningsnämnden, äntligen ledde fram till att den förhatliga myndigheten lades ner. Även om det tog tio år av ständig kamp… Läs mer här.
Men mp:s äkta engagemang och verkliga vilja till att få till stånd förbättringar för asylsökande förtjänar stort beröm. Deras och v:s och, så småningom alla andra partiers (utom s) krav på en tillfällig asyllag (i stället för amnesti) resulterade i att massor av människor, massor av barn som levt gömda och i ständig räsla för att hittas och avvisas, fick en chans till ett nytt liv under det halvår som den tillfälliga lagen gällde (15.11 2005-30.3 2006).
När det gäller mp:s vallöften sådana de framhålls i valbroschyren som delats ut med posten till hushållen, säger jag
NEJ till:
att mp ska ”ta initiativ till ett handslag med fack och arbetsgivare för att skapa lika lön oavsett kön”. Det är inte politikers sak att få till stånd några handslag mellan fack och arbetsgivare! Och inte heller att agera för att det ”skapas lika löner” heller – det ska inte vara politikers sak att lägga sig i sådant som sker på jobben, det får folk klara själva. Det finns lagstiftning och det finns tänkande människor även utanför politikens område (!), så någon politisk inblandning ovanför folkets huvuden behövs inte. Och det är varken mp eller facket som kan ”skapa lika lön”, det sker – och har redan till stor del skett – successivt på arbetsplatserna allteftersom jämställdhet och lika rättigheter blivit absoluta begrepp för människor. Överhuvudtaget, när man läser de långa listor över sådant som mp ”vill göra” så blir man lätt mörkrädd eftersom det indikerar att de faktiskt tycker att vi ska vara politiskt styrda nästan in i minsta detalj. Det känns kvävande.
JA till:
att mp vill ”ge föräldrar större möjlighet att vara hemma längre med små barn”. Om ca 80 %, som är en siffra som ofta nämnts, av föräldrarna säger att de vill kunna vara hemma längre med sina små barn, då ska man lyssna på dem. Det gör tydligen mp och det är bra. Och JA till att mp uttryckligen säger att ”invandring berikar” och framhåller att ”kunskapsutbyte och mångfald är bättre än inskränkthet” (även om man kan tycka att det är självklarheter…).
En hel del i mp:s program – liksom faktiskt i alla partiers program – är sådant som man i andra fria, demokratiska länder aldrig skulle acceptera att politiker lägger sig i. Men i Sverige har samhället blivit så genompolitiserat, så genomkontrollerat att folk inte ens märker längre hur mycket politikerna lägger sig i ända ner på micronivå. Det lämnas ytterst lite utrymme åt människor att ha en egen sfär, att utvecklas och att tänka fritt när allt – ALLT! – regleras från hjälmtvång till allehanda ”trygghetssystem”.