Karl-Petter Thorwaldsson, ABF:s ordförande och en av initiativtagarna till kampanjen Frittmuseum.se, ställer på Aftonbladets debattsida den 22 april frågan: Är du verkligen nöjd, Lena Adelsohn Liljeroth? Han hör således till dem som tycker att inträdet ska vara "fritt" till statliga muséer och han är upprörd över att socialdemokraternas beslut om "fritt" inträde på statliga muséer 2005 nu stoppats efter två år. Men "fritt" eller "gratis" har alltid ett pris. Ingenting är "fritt" eller "gratis", allting kostar.
Det är klart att det är väldigt trist att folk väljer bort museibesök för att det kostar en slant, det är verkligen beklagligt. Men det är deras val. För likaväl som de tar sig råd att gå på bio och gladeligen betala en hundring för det, eller på sportevenmang och konserter och betala många hundralappar, så skulle de kunna välja att ta sig råd att gå på museum – om de ville.
Tycker "Fritt inträde på statliga muséer"-vännerna att det ska vara "fritt inträde" också till biografer och sportarenor? Om inte så anser de tydligen att deras val, deras preferenser ska gälla, att de ska bestämma och styra över andras kulturvanor och att vi andra ska subventionera dessa via skatterna. Tvångssolidaritet med museibesökare, alltså.