Jag blir glad när jag ser att poliser är ute bland folk och helst vill jag se dem gå eller cykla, när de patrullerar på stan (i mitt fall Stockholm). Däremot blir jag inte alls lika glad när sex (6!) poliser i en liten minibuss åker runt på Söder och spanar mitt på solljusa torsdagseftermiddagen.
Jag kom gående längs Äsögatan och såg då polisens minibuss stå parkerad och en polisman som satt vid ratten. Några meter från bussen, inne i lilla Axel Landquists park i hörnet av Åsögatan och Nytorgsgatan stod fem (5!) poliser och talade med ”buset”, d.v.s. några tämligen fridfulla fyllon som snällt satt på en parkbänk i solen. På bilden här till vänster är poliserna på väg tillbaka till sin lilla buss och jag ser dem sätta sig i den – alla sex – troligen på väg till nya parker för att prata med andra fyllon.
Jag kan ju inte svära till 100 % på att de sex poliserna i den fina minibussen inte kom från ett jättestort tillslag eller ett rejält bråk som krävde sex polisers närvaro. Det kan ha varit så. Men de verkade väldigt avspända och tog det lugnt i den härliga vårsolen, så jag undrar:
Varför är sex poliser ute och ”rensar” i innerstadsparker när de verkligen behövs i helt andra delar av staden? Som t.ex. i bråkiga förorter där man inte vågar köra bussar i kollektivtrafik och stänger t-baneuppgångar? Eller i de delar av Södertälje där kriminella och våldsamma gäng hotar, skrämmer och misshandlar människor som inte gjort något och där många är jätterädda? Jag menar: är det inte lite misshushållning med resurser att sex personer åker runt tillsammans i stället för att de kunde åka två och två? Eller cykla.
OBS! Jag vänder mig självklart inte mot de sex enskilda poliserna utan mot den/dem som planerar så illa och som anser att man ska hushålla med polisiära resurser så som jag beskrivit i min text.