Häromåret fick Migrationsverket mycket allvarlig kritik från Riksrevisionen för sitt misshushållande med resurser. Kritiken var så allvarlig att man undrar hur en myndighet kan misskötas så utan att någon/några ställs till svars och behöver bära något reellt och konkret ansvar. Fast det är klart, Lena Häll Eriksson som var generaldirektör under den tid kritiken gällde, hade redan slutat så hur skulle man då kunna ställa henne till svars… Nej, hon fick – i stället för att behöva bära skulden för den svidande kritiken – ett nytt toppjobb som generaldirektör för Kriminalvårdsstyrelsen enligt den kända icke-ansvarskulturen som råder i hela samhället i allmänhet och inom s-kretsar i synnerhet. Det nya toppjobbet på Migrationsverket lyckades hon ju också missköta så att hon fick sluta även där – givetvis utan att göras reellt och konkret ansvarig för det heller. I stället fick hon ytterligare ett nytt jobb som utredare med bibehållen (kanske högre?) lön och inga reprimander. Kanske var det dessa ord av justitieminister Thomas Bodström som gjorde att hon var skyddad:
Jag är glad att Lena Häll Eriksson nu blir ny generaldirektör för Kriminalvårdsstyrelsen. Med sin kompetens och erfarenhet blir hon en utmärkt chef för svensk kriminalvård, som står inför stora förändringar under den närmaste tiden.
Justitieministern hade ju valt henne och hyllat henne och att kritisera henne skarpt skulle ju ha varit som att kritisera hans omdöme att avskeda Lena Häll Eriksson. Skivbolagsdirektören Bert Karlsson kommenterade det hela lite mer folkligt och direkt i en debattartikel i Aftonbladet efter Kumlafritagningen år 2004:
Hon borde inte ens få driva fängelsekiosken!
Men justitieminister Thomas Bodström höll inte med Bert Karlsson. Han placerade i stället Lena Häll Eriksson som utredare för att ta reda på varför allt fler förvarstagna placeras i häkte. De som utvisats på grund av brott får placeras i häkte, men avvisade asylsökande får bara placeras i häkte av säkerhetsskäl, eller andra synnerliga skäl. Riksrevisionens förra chef Inga-Britt Ahlenius kritiserade att Lena Häll Eriksson utreder det hon själv har varit ansvarig för. Lena Häll Eriksson hade ju tidigare varit chef för Migrationsverket och en kort tid chef för Kriminalvårdsverket…
Och nu är det det tämligen onödiga Integrationsverkets tur. Verket kritiseras bland annat för att det saknar tydliga rutiner för handläggningen av ansökningar om bidrag (= skattepengar) från allehanda organisationer som främjar integration, verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering samt till verksamhet som bistår personer som vill lämna rasistiska eller liknande grupperingar.
Alltså det här verket har pytsat ut 46 miljoner skattekronor (det är folket surt förvärvade slantar och alltså inget som har ramlat ner från himlen!) till alla möjliga mer eller mindre flummiga verksamheter som ingen sedan orkat följa upp. Det är ju inte deras pengar och det tycks därför vara otroligt lätt att handskas vårdslöst med dem. Men hur är det möjligt att det får ske utan några reella och konkreta konsekvenser för någon? Notera vad riksrevisor Eva Lindström vidare påpekar:
Det finns risk för att likartade ansökningar bedöms olika och att statsbidrag betalas ut felaktigt. Integrationsverket följer inte i tillräcklig utsträckning upp om bidraget använts till avsett ändamål.
Riksrevisionen ifrågasätter också Integrationsverkets rutiner för hantering och arkivering av beslut och beslutsunderlag. Dessutom finns en inbyggd jävsproblematik vid beslutsfattandet då enskilda handläggare har en stor påverkansgrad i besluten. Fördelningen av verksamhetsbidrag är otydlig, rutinerna brister, besluten kvalitetssäkras inte och innehåller därför felskrivningar.
Med andra ord: Hela havet stormar och ingen bryr sig! Hur kan de statliga verken få hålla på på detta sätt utan att det resulterar i annat än en visserligen starkt kritisk rapport från Riksrevisionen, men inget annat? Ingen får sparken för att han/hon/de misskött sitt/sina jobb, ingen åtalas, ingen blir återbetalningsskyldig. Ingen behöver ta ansvar, ingen behöver bära skuld. Hej & Hå! Nu är det bara att sitta och trycka på verket ett tag och vänta på att (medie)stormen ska blåsa förbi och sedan kan man fortsätta i samma gamla spår. Och ingen har fått ens ett hår på sitt huvud krökt som varit med om att bränna en massa skattemiljoner felaktigt, slarvigt, kanske rentav kriminellt (det framgår inte av Riksrevisionens rapport).
Revisionsrapporten som publicerades den 6 februari 2006, finns inte längre kvar (kontrollerat 18 augusti 2021) på Riksrevisionens sida. Den hade rubriken Allvarliga brister i Integrationsverkets handläggning av statsbidrag.