Under vinjetten Rapporter från Möllan publiceras ögonblicksbilder, berättelser, tankar och funderingar från en person som introducerar sig så här:
Jag bodde på Söder i Stockholm i flera decennier och jag var aldrig rädd vare sig på dagen eller kvällen. Ändå bodde jag mitt i en storstad, Sveriges största stad. När jag tog steget och flyttade till Malmö trodde jag i min enfald att jag flyttade till en ”småstad”, till en minst lika lugn och trygg miljö som i Stockholm. Men jag hade helt fel och jag upplever det som fruktansvärt hur mycket brottslighet och våld jag omges av nu. Livet är mycket otryggt och jag är rädd att det bara kommer att bli värre. Men det finns ljusglimtar också!
Yippee! Jag har just avslutat årets första cykeltur! Det är en av de största fördelarna med Malmö jämfört med Stockholm: här behöver man aldrig vara rädd att cykla, det finns cykelbanor precis överallt.
Jag och ”Skrållan”, min gamla cykel, tog en tur ner till Möllan för att kolla om uteserveringarna var öppna. Hör och häpna, varenda en var öppen och fullsatt med glada, leende människor som njöt av en öl eller ett glas vin. Själv kunde jag inte göra dem sällskap, jag vill ju inte bli tagen av polisen för styrstångsfylla, ha,ha, ha! Så jag cyklade vidare inåt stan. Sedan köpte jag mig en glass och satte mig vid kanalen och tittade på alla vårglada människor som drog förbi. Det är som jag tänkt många gånger vi svenskar är som björnarna: vi går i ide på vintern för att så fort solen tittar fram komma ut som kalvar på grönbete. (Det blev mycket djur helt plötsligt). Så börjar jag sakta cykla hemåt, tar återigen en tur förbi Möllan och köper ett stort fång tulpaner. Dem ställer jag i en vas i köket och kan njuta av en härlig vårkänsla även inomhus.