Sisuradio berättar att en ny, djupgånde studie från Skolverket om romernas skolgång har lämnats till integrations- och jämställdhetsministern den 1 februari. Den hade beställts av den förra regeringen och är bara en av många studier. Roma Internationals pressansvarige Dimitri Florin börjar bli trött på alla utredningar på vilkas grunder ingenting alls händer.
Den svenska skolan tar inte hänsyn till romernas särdrag. Det är en av de viktigare slutsatserna i rapporten och Dimitri Florin menar att det finns ett behov av mer information om romer. Skolverket kommer under den kommande månaden att sammanställa informationsmaterial för kommuner, om de nationella minoriteterna och deras rättigheter.
Dimitri Florin orkar inte tro att det efter den här rapporten heller ska ske något konkret. den förra rapporten blev klar 1999 och den nya rapporten bjuder inte på något nytt jämfört med den. Jag förstår hans uppgivenhet, se nedan.
Kommentar:
Sverige i ett nötskal! Utredningar, studier, rapporter, dokument, material – folk sysslar med sådant år ut och år in men inget händer. Dokumentationer på alla tänkbara områden samamnställs, presenteras – och läggs på hyllor. Vad hände t.ex. med Masoud Kamalis nio miljoner kronors rapport om strukturell diskriminering m.m.?
Den 20 augusti 2006 skrev jag här på bloggen:
Jag hoppas att den här så nagelfarna utredningen får till följd att man inser att det kanske inte ska pågå dyra och, i slutändan ofta meningslösa utredningar. Just nu (augusti 2006, alltså) pågår 200 regeringsutredningar samtidigt. Masoud Kamali behövde nio miljoner kronor för att producera sin rapport som knappast kommer att leda till någonting alls, men om man t.ex. räknar med att utredarna i genomsnitt kräver fem miljoner kronor per utredning så kostar de 200 utredningarna en miljard skattekronor. Vill folket verkligen lägga så mycket på utredningar som sällan leder någon annanstans än till hyllor där de samlar damm?