Läs först min kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida: När man blir hindrad att göra rätt för sig (30 juli), Be my guest # 50: Janne Olsson (30 juli), Mejlkommentar om Nordea (30 juli) och Ytterligare en mejlkommentar om Nordea (31 juli)!
Här följer en kommentar till om Nordeas självpåtagna rätt att agera myndighet och bestämma vem/vilka som i nåder ska få tillgång till deras plusgiro. Samt om betalningsnamärkningar rent generektt.
Med Nordea höll jag på med i flera månader då jag ansåg att deras policy var helt fel och borde ändras. Men med dem var det totalt tvärstopp och de slutade med att de inte ens svarade mig längre.
I det här med Nordea har vi ett riktigt bra exempel på hur fel systemet kan utnyttjas.
Har man 1 eller 1000 anmärkningar, är summan på 29 kronor eller 1 miljon kronor, är anmärkningen rätt eller fel – det saknar helt betydelse. Har du en enda anmärkning så är du stämplad som en sämre människa och halvt kriminell. Detta känns ibland riktigt tråkigt, speciellt när det rör sig om en småsak eller något man anser vara felaktigt.
Idag kan man på pin kiv sätta åt ett företag. Är du företagare så får du en förfrågan om betalningsföreläggande direkt. Om det är felaktigt och senare dras tillbaka saknar betydelse. Förfrågan står kvar i fem år. Flertalet ser en förfrågan som samma sak som ett betalningsföreläggande och har man ett nytt företag är man körd.
Är det värt att strida för rätt och fel idag? Nej faktiskt inte!