Rosenbad
Foto: Pawel Flato för regeringen
Jag har sagt det förut och säger det igen: måtte den nya regeringen inte gå i den gamlas fotspår när det gäller att ge vänner, bekanta, likasinnade uppdrag som utredare i långa och för skattebetalarna dyra utredningar! Utredningar som blir tendentiösa och/eller felaktiga och som inte sällan är föråldrade redan när de lämnas in. Den förra regeringens utredningar har inte sällan verkat som om de kommit till främst av två orsaker:
a) för att regeringen på det sättet kunnat ge sina "trogna" några skattemiljonet för att sitta och knåpa på en utredning, som tack för deras lojalitet (eftersom regeringen vet att de trogna kommer att presentera en utredning i regeringens smak)
b) för att regeringen själv ska slippa ta ansvar i svåra frågor utan kunna skylla på utredarna.
I andra länder har man regeringar som regerar, inte ett omfattande och dyrt utredningsväsende efter vars slutsatser regeringen sedan fattar sina beslut. Med detta inte sagt att regeringen skulle besitta all nödvändig kunskap på alla områden och aldrig behöva höra experter i olika frågor, absolut inte. Att kalla in en expert, som nu i frågan om järnvägstunneln kontra ytspår i Stockholm, som den nya regeringen gjorde, är alldeles utmärkt. En kunnig person får på kort tid och utan en massa miljoner kronor tala om för- och nackdelar med två system och ge sin rekommendation:
Regeringen beslutade den 2 november att låta snabbutreda förutsättningarna för en utökad spårkapacitet genom centrala Stockholm med ytspårslösning som alternativ till den planerade pendeltågstunneln Citybanan. Fredagen den 29 december lämnar Ytspårsutredningens utredare över sin rapport till infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Sedan beslutar regeringen, ingen annan. Så går det till i andra länder och så ska det gå till i ett land med en stark och beslutsfähig regering.