Lärarna bakom succén för skolorna i Finland (22 augusti 2007), Mer om skolan (23 augusti 2006), Skärpning i skolan! (8 mars 2007), Om betyg i skolan (14 mars 2007), Mona Sahlin mer upprörd över att sjuåringar får betyg än över att svenska elever går ut skolan som praktiska analfabeter (20 mars 2007),
Och idag skriver Expressen på ledarsidan under rubriken Lär av Finland bland annat:
"Varför lyckas inte svenska elever tillgodogöra sig kunskapens frukt? Förmodligen därför att deras lärare inte heller har gjort det, ettagluttarnas välpolerade äpplen till trots.
Den undermåliga lärarutbildningen är oljan i flumskolans maskineri. På lärarhögskolorna frodas den perverterade kunskapssyn som präglar den svenska skolan. Knappt 30 procent av examinationsfrågorna kräver faktakunskaper. Och svaret på de flummiga frågorna behöver inte ens presteras under salskrivningar, man examineras i regel genom att sitta och filosofera i smågrupper. För alla som nyligen bevistat en svensk högstadieskola ringer här ett flertal klockor.
Också där förhörs man ofta genom att 'tänka fritt' i smågrupper. Också där har frågorna man ska besvara lite att göra med fakta. En vanlig uppgift går i stället ut på att förklara vad man 'känner' inför ett givet ämne.
Jag mår illa när jag läser detta. Jag tycker så synd om svenska barn och ungdomar som inte får lära sig att använda sin fulla kapacitet och som ligger så långt efter sina finländska jämnåriga vad gäller både kunskap och bildning. Och det finns definitivt anledning till oro för Sveriges framtid. För det är dessa "flummare" och "kännare" som ska styra landet en vacker dag. Expressen skriver vidare:
"Flumskolan befäster alltså kunskapsskillnader mellan barn från olika samhällsklasser. Mot bakgrund av flumskolans ideologi är det inte särskilt konstigt att det är i matematik svenska elever är allra svagast. Det är svårt att vara för eller emot? 10 upphöjt till 12, eller att utveckla sina tankar kring talet 152.
Radikalt annorlunda är läget i Finland. De finska eleverna toppar OECD-ligan i både matematik och läsförståelse. Så har de också lärare med kunskap nog att katederundervisa en stadig timme. Att vara finsk lärare, också för de små barnen, kräver en magisterutbildning på minst fem år. Lärarutbildningen är oerhört attraktiv, det går sju sökande på varje finsk lärarutbildningsplats jämfört med 1,4 i Sverige. Och elevernas kunskaper utvärderas ofta och genomgående. Betyg ges tidigt och i många steg.
Det mest avundsvärda med finländarnas kunskapsfokus är att det skapat OECD:s mest klassutjämnande skola. I Finland har socioekonomisk bakgrund liten betydelse för en elevs skolresultat. Här, i jämlikhetens land, är de minst bemedlade barnen närmast ödesbestämda att prestera dåligt i skolan."
Två länder så nära varandra men ändå så långt, så milsvitt långt ifrån varandra. det är nästan skrämmande.
En sak håller jag inte med om, som Expressens ledare uttrycker, och jag tror inte att finländarna gör det heller. Jag tror att de, liksom jag, tycker de är flummigt: "Det mest avundsvärda med finländarnas kunskapsfokus är att det skapat OECD:s mest klassutjämnande skola." Nej, det mest avundsvärda och det allra viktigaste i den finländska skolan är inte att den är klassutjämnande (även om det är en bra "bieffekt" av systemet), det mest avundsvärda och det viktigaste är att skolan förmedlar stabil, grundlig och gedigen kunskap!
Till slut: Expressens enkätfråga idag (16 augusti 2007) lyder: Hårdare tag i skolan? När jag tittar på resultatet ser det ut somf öljer:
2400 svarar Ja (93%)
183 svarar Nej (7%) 183
2583 personer svarat på frågan.