Läs först här under rubriken Sverige bryr sig inte om kritik från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter (30 juni 2006).
Den person som jag den 30 juni träffade på Kronobergshäktet – vi kan kalla honom A – har nu suttit inlåst 23 timmar per dygn i en liten, klaustrofobiskt trång cell i 48 dagar. Hans advokat ansökte om att han skulle försättas på fri fot under tiden som hans överkagande behandlas, men det valde rätten att avslå utan motivering. Till saken hör att hela fallet är hanterat på ett sätt som inte känns rättssäkert och korrekt.
Utan andra "bevis" än en svartsjuk och arg nioårig styvsons utsaga och ett läkarintyg som visar att nioåringen kan ha dragits i öronen, dömdes A till sex månaders fängelse för "grov fridskränkning". När barnet tog tillbaka sina berättelser om att "pappa slår mig", lades ingen vikt vid detta. A (en "svartskalle") dömdes utan konkreta bevis. Både han själv och vi andra som tagit del av alla handlingar i ärendet, trodde att det, för att man ska kunna dömas till ansvar för något, ska stå klart "bortom alla rimliga tvivel" att man gjort det man påstås ha gjort. Men för "svartskallen" A gällde detta inte. Inte ens trots att den nioårige styvsonen rest till en släkting i ett annat land, för att stanna där några månader, släpptes han ut på fri for i vöntan på att hans överklagande ska tas upp. En ledamot var dock skiljaktig på ett tydligt, begripligt och välformulerat sätt. Han hade själv invandrarbakgrund…
A har nu suttit inlåst i sin minimala, varma cell i 48 dagar. Om det kostar ca 5.000 kronor per dygn att hålla honom där, så har hans vistelse på häktet hittills kostat skattebetalarna nära en kvarts miljon kronor.