I riksdagsdebatten om den tillfälliga asyllagen framförde Tobias Billström (m) en del farhågor. Han sa bl.a. att:

"Det kan  naturligtvis vara svårt att fastställa vistelsetidens längd. Och det är mycket oklart vilka beviskrav som kommer att ställas för ett positivt beslut. Är det ett hyreskontrakt från år 2000? Är det kvitton på matinköp? Hur bevisar man över huvud taget att man varit gömd?"

Tobias Billströms – och många andras – kritik mot lagförslaget för att det tagits fram för snabbt är absolut befogad. Men nu står vi här, nu är det som det är, den enda vägen vi kan gå är framåt. Och då gäller det att hitta positiva, effektiva, snabba och så korrekta lösningar som möjligt på alla problem och frågor som kan uppstå så att inte de människor som allt detta berör blir mer lidande än nödvändigt.

Som Medborgarnas flyktingombudsman (läs mer här) vill jag återigen påminna om den roll som "civilsamhället" har i sammanhanget. När det gäller hur gömda (och andra) asylsökande ska bevisa hur länge de varit i Sverige så kan de svenskar (och andra) som gömt asylsökande skriftligt intyga hur länge de vet att dessa människor har varit här. Jag menar: i oklara fall. Allt går att lösa med god vilja och man kan välja att vara kreativ och se möjligheter i stället för att vara bakåtsträvande och leta efter problem.

För de asylsökandes skull, de som fått oriktiga, schablonmässiga och inhumana beslut och som hanterats illa i asylprocessen, hoppas jag att alla inblandade: politiker, myndighetspersoner och civila gör sitt bästa för att den tillfälliga lagen ska tolkas på ett så humant sätt som möjligt. Och att man fokuserar på att hitta lösningar i stället för problem.

Citera gärna men ange källan!