Mejl om Migrationsverkets sökandeombudsman

Jag skickade mail till Migrationsverkets sökandeombudsman Christer Munther den 6 mars. Brevet handlade mest om hur en handläggare i Filipstad retas med de asylsökande som fått avvisningsbeslut. Han brukar ofta flaxa med armarna och gunga från sida till sida allt medan han säger: ”Ni ska ut och flyga, ni ska ut och flyga.” Att få sitt avvisningsbeslut på detta sätt upplevs absolut inte som värdigt!

Det första året som MIG hade förläggning i Filipstad hade de träffar med frivilligorganisationerna och då kunde vi ta upp missförhållanden. Sen hade inte MIGs chef tid för dessa träffar längre eller så tyckte han att det var för jobbiga möten eftersom vi då klagade på en handläggare som betedde sig mycket illa mot de asylsökande. Den handläggaren jobbar nu på annan ort.

Jag och diakonen samt en person från Röda Korset tog upp saker som att en handläggare rusat in i asylklassen och anklagat lärarna för att de skrivit brev om en familj där kritik framförts mot MIG och rusat in till en asylsökande som nyss fått sitt första beslut om avvisning, och sagt åt henne att packa sina väskor och resa hem! Handläggaren hade också sänkt dagersättningen för en kvinna med två barn från Eritrea eftersom hon inte hade id-handlingar och inte lyckats få fram några. Han var också elak mot henne och mot oss när vi ville hjälpa henne att få glasögon. Han sa att hon inte behövde några glasögon eftersom hon varken hade jobb eller gick i skola. (Kyrkorna betalade för glasögonen senare). Att hon måste läsa läxor med sina söner brydde han sig inte om. Denne handläggare vid Migrationsverket var mycket oförskämd både mot kvinnan och speciellt mot kvinnan från Röda Korset.

Vid ett tillfälle då vår kyrkas second handbutik hämtade möbler och en tv från en palestinsk kille som skulle avvisas, tyckte handläggaren att det inte gick tillräckligt fort så han knuffade ner ett glasbord utför trappan så det gick sönder. Vi klagade också på att handläggaren inte förvissar sig om att de asylsökande förstår hans engelska eller svenska dialekt och att han därför, när han kallar till sammanträffanden, borde skriva en lapp där datum och orsak till att han vill träffa den asylsökande klart anges. Jag vet att diakonen och kvinnan från Röda korset också klagat på det allmänna bemötandet av asylsökande, som de tycker saknar värdighet och respekt och i stället visar känslokyla och missaktning för människorna.

Vi har inte agerat tillsammans/gemensamt förut mot handläggare utan vid olika tillfällen reagerat direkt när de uppträtt ojust. Jag vet att kvinnan från Röda korset pratat med olika handläggare och även med chefen om vad som hänt.

Häromdagen hade jag en jämn ström av asylsökande som kom till vårt café för att få hjälp med olika saker. Jag fick bl. a reda på att vi nu har en apatiskt sjuk pojke i Filipstad. Jag måste ägna stor del av dagen åt att ringa, jaga läkare som inte hör av sig ang. journaler, försöka ta reda på vem som är handläggare för en familj som fått sitt avvisningsbeslut idag.

Senast som jag var i kontakt med Christer Munther sa jag att jag inte var intresserad av att "hänga ut" handläggaren, men att det var viktigt att få reda på hur chefen Jan-Olov Morén bemött mina påpekanden. Nu är en del medier intresserade av att göra inslag så snart de får läsa Munthers redogörelse.