Med anledning av föregående inlägg – Be my guest # 51 – Birgitta Elfström – har en migga mejlat och sagt följande:
Jag läste Elfströms inlägg på din blogg och tycker så här: När en person fått avslag på sin ansökan ska han eller hon åka hem. Behöver personen hjälp från verket med ambassadkontakter etc så kan han/hon få det.
Vi måste ha rätt att förvänta oss att vuxna människor vet vad de gör. Migrationsverket ska inte jaga folk som inte vill komma på återvändandesamtal. Egentligen ska verket inte ens kalla folk till sådana samtal utan det är de utvisade som ska be om hjälp från verket, om de behöver hjälp att åka hem, skaffa handlingar osv. Jag har haft ett antal preskriberade ärenden, det vill säga där utvisningsbeslutet förfallit och personen ansökt om asyl på nytt. Där vill alltid offentliga biträden få fram att polisen inte gjorde något för att finna den sökande, att verket inte efterlyste den sökande i tid etc. Vad är detta? Den sökande som är en vuxen och fullt vettig person fick sitt beslut där det stod att han eller hon ska lämna Sverige inom några veckor men i stället för att lämna Sverige så stannade den sökande kvar, antingen i samma bostad och öppnade inte dörren när polisen kom, eller någon annanstans. Och nu skulle jag premiera honom/ henne för lång och trogen tjänst som asylsökande? Knappast!
Nej! Ta bort dagbidraget på en gång när ärendet gått genom Länsrätten (och i vissa fall Kammarrätten). Jobba inte med några motivationssamtal för återvändande. Kontaktar den sökande verket, hjälp honom/ henne med att återvända genom att betala resan, hjälpa till med ambassadkontakten etc. Annars inte!