En text i en serie texter som kommer att publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018. Texter tänkta att påminna om vad som hänt och inte hänt (!) sedan förra valet och valet därförinnan och ibland ännu tidigare. Om vad som hänt, vilka som sagt och gjort och tyckt vad och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Dagens Samhälles sajt.

 

Viktig läsning av klarsynta, självständigt tänkande skribenten Paulina Neuding, chefredaktör för tidskriften Kvartal – för dem som inte vill bli förda bakom ljuset av Brå-chefer och pk:ister och Bagdad Bob-typer (eller ”bagdadbobbare” som journalisten och skribenten Nuri Kino kallar dem). Ur texten:

Kort efter terrordådet på Drottninggatan publicerade Expressen en intervju med kriminologiprofessor Leif GW Persson, med en passus som borde ha uppfattats som chockerande men som ingen tycktes höja på ögonbrynen över. Han berättade att han inte såg någon risk för Akilovs säkerhet i fängelse, just på grund av det brott han misstänktes för.

Jag är ganska säker på att detta kommer sluta i en livstidsdom. … Väl inne i fängelset blir det nog inga större problem. Det finns många anstalter där det sitter åtskilliga muslimska trosbekännare och de är ofta väldigt radikaliserade.

– Jag är ganska säker på att han inte kommer att få problem. För det första kommer han att förvaras på högsäkerhetsanstalt. Han kommer alltså att förvaras med folk som begått grova brott. Och i tre fall av fyra har hans medfångar samma bakgrund som han.

Se till exempel på de nordiska grannländerna! Där ser man alltid i första hand till sitt land, sitt folk medan man i Sverige gör precis tvärtom. Detta, som Paulina Neuding skriver om, är bara ett område av hundratals andra där Sverige inte har kontroll.

På område efter område förändras Sverige. Attityder, främmande sätt att bete sig (ofta våldsamt vid minst motgång) och att hantera situationer som är vanliga i de länder som de hundratusentals och åter hundratusentals asylinvandrade kommer ifrån tar allt större plats. Och fort går det. Det finns redan svenskar som känner sig marginaliserade i sitt eget land.

Sverige, sådant det såg ut när det var ett av världens tryggaste och bästa länder att leva i, finns inte skuggan av längre. Inte på något område. På mindre än två decennier har landet förvandlats så mycket att hade någon målat upp det som det ser ut idag för svenskarna år 1998 så hade det blivit ramaskrin och anklagelser om skrämselpropaganda och starkt överdrivna scenarier. Vilket det faktiskt också blivit varje gång någon varnat för framtiden på grund av att mängden asylinvandrare som kommit hit är ohanterlig. Mauricio Rojas hörde till dem som sakligt och underbyggt varnade. Han nästintill fördrevs ut ur Sverige efter att ha hånats och dragits i smutsen och fått utstå rejält med både hat och hot. För att han sa sanningen. Nyamko Sabuni blev inte heller profet i sitt eget land, hon var klarögd och rak men sanningen passade inte när hon sa den. Många andra började vakna så sent som kring 2015 då 163.000 asylinvandrare (och tiotusentals som bara vandrade in utan att registrera sig ens) kom till Sverige. På tre år kom närmare 220.000 människor från länder med de mest främmande och annorlunda kulturerna jämfört med lilla, fredliga Sverige. Och anhöriga till dem som kommit tidigare plus till dem som kom under de här åren (2015-2017). Långt över en kvarts miljon människor. Plus alla de som kommit under hela 2000-talet och även tidigare, och deras anhöriga. De som försiktigt vågade börja kommentera och skrämt reflektera över vad som skett och sker med deras land, har blivit kallade ”rasister”, ”islamofober”, ”främlingsfientliga” och till och med ”fascister och ”nazister”. Helt utan anledning och med ett grovt missbruk av dessa ord. Idag kan inte ens den blindaste blinda eller dövaste döva låtsas som om det ”varnarna” framfört har varit ”rasistiskt”.

Kortnästa och inte sällan direkt okunniga och verklighetsfrämmande, men framförallt direkt oansvariga politiker bär skulden till att Sverige inte längre är det Sverige som svenskarnas föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar i sin tur, byggde. Och notera att dessa personer fortsätter att agera på ett sätt som inte skulle accepteras av något annat folk, i varje fall inte av folk i någon annan västlig demokrati. Det räcker inte att säga att ”folket fått vad de röstat på” för politikerna har gått långt, långt utanför sina mandat och agerat ytterst självsvåldigt, maktfullkomligt och megalomant på alltför många områden. Inte minst på asylinvandringens område där haveriet varit ett faktum i långt över ett decennium. I Sverige har man ingen vetskap om hur många människor från länder där tvister och oenighet löses med våld, med totalt annorlunda kultur och helt andra, inte sällan fanatiska religiösa föreställningar, som befinner sig i landet. Hur många som stannat kvar olagligt efter asylprocesser som slutat med avslag och besked om utvisning? 30.000? 50.000? Ännu fler? Ingen vet.

Än mindre vet någon hur många tiotusental som vandrade rakt in i Sverige hösten 2015 utan att ens bry sig om att registrera sig och givetvis utan att staten Sverige heller krävde det. I vilket annat land kan man bara vandra in med polisers och politikers goda minne, alltså illegalt korsa landets gränser, utan att någon lyfter ett finger? I Sverige var galenskapen så stor, att den övergår varje normal människas förstånd. För här tog sig till och med Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen, Miljöpartiet, rätten att dela ut skattebetalarnas pengar till Islamic Relief (!) för att ordna boende på Södermalm åt just personer som olagligt befann sig i landet! En fräckhet utan like som hon aldrig på allvar behövt stå till svars för och som hon själv försvarade, som om pengarna hon använde varit hennes egna att förfoga över efter egen vilja. Läs gärna om det och se vilken typ av människor som tagit sig rätten att sätta sig över svensk lag och bidra till att det kan ske genom att använda såväl fattigpensionärers som andras skattepengar till det.

Betänk också att statliga SJ (Statens Järnvägar) lät illegala invandrare, oregistrerade människor från utomeuropeiska länder, resa oregistrerade och gratis (!?) genom hela Sverige för att de skulle kunna ta sig in i Norge eller Finland. Ingen visste vilka de var och varför de egentligen var här. Bland dem fanns med stor sannolikhet också terrorister och andra kriminella. Men den svenska, sjukligt blåögda, godheten omfamnade och omfattade alla dessa främlingar utan att en enda fråga ställdes. Och folkets skattepengar användes till att bekosta deras resor. När man tänker efter är detta scenario helt absurt – hade det gjorts en spelfilm som berättade denna historia så hade alla, inklusive svenskarna, tyckt att ”sådant aldrig skulle hända i verkligheten”. De som skulle ta ansvar och som skulle styra Sverige tappade helt den kompass som medborgare, invånare, skattebetalare i en rättsstat har rätt att, enligt samhällskontraktet, förvänta sig ska fungera. Politikerna med flera fullgjorde inte sina uppdrag men erkände inga fel eller misstag…

Fördjupningsläsning:
•  Migrationsministern: ”Det kostar 110 miljoner kronor varje månad att det nu är 11.000 personer som trots avslagsbeslut ännu inte återvänt”. – 26 december 2010. Kort utdrag ur texten:

Regeringen vill också minska kostnaderna för mottagningssystemet genom att korta den tid som personer utan asyl- och skyddsskäl befinner sig i Sverige. Enligt ministern (Tobias Billström) kostar det 110 miljoner kronor (!!!) varje månad att det nu är 11.000 personer som, trots avslagsbeslut, ännu inte återvänt. Han kräver därför ett bättre samarbete mellan Migrationsverket, gränspolisen och Kriminalvården.

•  Polisen klarar inte sitt jobb, ministern tycker att man kan strunta i lagar och regler, Migrationsverket köper tjänster av kriminella… – 31 oktober 2015. Kort utdrag ur texten:

Migrationsminister Morgan Johansson, S, öppnar för att bryta mot vissa regler i mottagandet.

– Man måste vara pragmatisk i en sådan här situation, säger han under ett besök på ett boende för ensamkommande flyktingbarn utanför Göteborg.

Kommentar: En justitieminister ska stå för att lag och rätt ska råda och att regler ska följas!

•  Skattemedel till verksamhet för personer som olagligt visats i landet – 3 november 2015 på sajten Det Goda Samhället. Kort utdrag ur texten:

I ett ”förtydligande”, skriver Åsa Lindhagen m.fl. (MP), Rana Carlstedt m.fl. (S), Alexandra Mattsson m.fl. (V) och Anna Rantala Bonnier (FI) i ett socialnämndsprotokoll av den 20 oktober 2015:

Vi ser dock att många flyktingar som kommer hit inte på en gång vill fatta beslut om att söka asyl och att det finns flyktingar som planerar att resa vidare till Finland eller Norge.

De politiker som undertecknat protokollet vet således att dessa människor inte har sökt asyl och därmed vare sig kan kallas asylsökande eller flyktingar. Åsa Lindhagen (MP) skriver också:

Att tillhandahålla boenden för flyktingar som ej sökt asyl är inte ett kommunalt uppdrag.

•  ”…på uppdrag av Stockholms stad.” – 5 december 2015. Kort utdrag ur texten:

Staden har nyligen beviljat ekonomiskt stöd på 0,3 mnkr till Islamic relief och Katarina församling på Södermalm för deras fortsatta arbete med flyktingar* som ej sökt asyl, med en prioritering av barnfamiljer. Staden tillhandahåller även en verksamhetslokal.

* Det är Åsa Lindhagen m.fl. (MP), Rana Carlstedt m.fl. (S), Alexandra Mattsson m.fl. (V), Anna Rantala Bonnier (FI)  som i en text kallar de illegala invandrarna för ”flyktingar”…

•  Det är inte skattebetalarnas sak att tillhandahålla mötesplatser åt personer utan rätt att uppehålla sig i Sverige – 3 augusti 2017. Kort utdrag ur texten:

Åsa Lindhagen (MP), nu se flera åtgärder för att hantera vad som här kallas ”Stockholms 200 gatubarn” trots att de inte på något sätt är ”Stockholms” utan ”marockanska gatubarn och vuxna i Stockholm”. Hon

…vill se nya mötesplatser där barnen känner sig tryggare än på socialkontoret och med specialutbildad HVB-personal.

– Det är oerhört allvarligt när vi har barn i gatumiljö som far illa.

Allvarligt talat, hon vill alltså att personer (långt ifrån alla barn) som antingen vistas här helt olagligt eller som har ”okynnessökt” asyl (Marocko är inte ett land i krig) ska få ”mötesplatser där de känner sig trygga”, mötesplatser bekostade av oss som utsätts för deras hänsynslösa och brutala våld vid rån och våldtäkter? Vad ska hon föreslå för oss för att vi ska känna oss trygga? Det är ju ändå stockholmarna hon företräder och deras pengar som betalar hennes höga lön. Eller får hon bidrag från marockanska staten för sin verksamhet och är det i så fall inte en verksamhet hon borde bedriva utanför sitt politiska uppdrag?

OBS! Bidra gärna med valfri liten eller stor slant till arbetet
med att samla och sammanställa fakta och information.
Alla bidrag tas tacksam emot!

© denna sajt. Vid användande av material och citat, vänligen länka alltid till originalinlägget. Tack!