En text i en serie texter som publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018. Texter tänkta att påminna om vad som hänt och inte hänt sedan förra valet och valet därförinnan och ibland ännu tidigare. Om vad som hänt, vilka som sagt och gjort och tyckt vad och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.
Migrationsverket verkar inte veta vilket ben det ska stå på
I sitt 11,5 sidor långa remissyttrande till regeringen gällande den så kallade gymnasielagen kritiserade Migrationsverket lagförslaget och skrev bland annat:
De kompletteringar som nu föreslås införas i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) medför att den redan svårtillämpade lagstiftningen om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå kompliceras ytterligare, vilket kan komma att påverka rättssäkerheten.
Och:
I ärenden där det är fråga om uppehållstillstånd som inte har sin grund i ett skyddsbehov är utgångspunkten enligt praxis från Migrationsöverdomstolen att den sökande ska ha styrkt sin identitet (MIG 2011:11, MIG 2012:1). För det fall det lägre beviskravet sannolikt ska gälla bör det tydligt framgå vilken avvägning som har gjorts i förhållande till statens intresse av att veta vilka personer som beviljas tillstånd att vistas i landet.
Och:
Oavsett om det är beviskravet styrkt eller sannolikt som ska gälla för identiteten avser lagförslaget en grupp personer som i de flesta fall inte har kunnat göra sin uppgivna ålder sannolik. Av Migrationsöverdomstolens avgöranden framgår att åldern är en del av identiteten (MIG 2011:11 och MIG 2014:1). Den som inte har kunnat göra sin ålder sannolik har därmed inte heller kunnat göra sin identitet sannolik.
Och:
Lagförslaget är svårt att överblicka vad avser frågan om mottagande och statlig ersättning och kan förväntas bli svårt att tillämpa i mottagningsverksamheten. Om det inte är fråga om ett åberopat skyddsbehov då ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå görs kommer dessa sökande inte ha rätt till bistånd i form av logi från Migrationsverket. Motsvarande kommer gälla för de som har fått ett beslut om av- eller utvisning som har fått laga kraft och som enbart åberopar gymnasiestudier som grund för ett uppehållstillstånd.
Migrationsverket skriver vidare i sitt långa och utförliga remissyttrande till regeringen:
Ett av Migrationsverkets uppdrag är att arbeta för ett självmant återvändande. Lagförslaget kan leda till ett sämre resultat av detta uppdrag då motivationen att återvända kan påverkas av att en ny möjlighet för uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå införs. Ett eventuellt uppehållstillstånd kan då väga tyngre än ett stödprogram för personer som felaktigt har fått uppfattningen att de omfattas av lagförslaget eller personer som förväntar sig ytterligare möjligheter till uppehållstillstånd. Detta kan i sin tur leda till att fler personer med utvisningsbeslut avviker och att andelen ärenden som överlämnas till Polismyndigheten för utvisning med tvång ökar. Konsekvenserna för den enskilde blir uteblivet återetableringsstöd, ett mindre reintegreringsstöd och utvisning genom polisens försorg.
Dessutom anger Migrationsverket i yttrandet:
Mot bakgrund av gällande rätt, så som den utvecklats av Migrationsöverdomstolen, är det ett markant avsteg från praxis att tillämpa beviskravet sannolikt för att bevilja uppehållstillstånd på grund av studier på gymnasial nivå till en vuxen person. Om en sådan bevislättnad ska användas behöver Migrationsverket få ledning i hur detta går att förena med syftet med kravet på klarlagd identitet samt vägledning om den intresseavvägning som ska göras i fråga om statens behov av att ur ett säkerhetsperspektiv ha kontroll över vilka som vistas i landet.
De personer som omfattas av förslaget har i de flesta fall inte kunnat göra sin uppgivna ålder sannolik. Om lagstiftaren har för avsikt att använda beviskravet sannolik identitet uppstår därför följdfrågan hur den grupp som avses med förslaget ska kunna uppfylla sin bevisbörda.
Men i ett inslag i Sveriges Radio den 16 augusti 2018 meddelas att:
I ett nytt yttrande skriver nu Migrationsverket att den kritiserade beredningen av lagen varit okej och därför kan lagen tillämpas.
Har regeringen eller regeringen närstående aktörer påverkat Migrationsverket att ändra sin åsikt om lagförslaget? Misstankar kan lätt fattas eftersom det inte känns självklart att lita vare sig på regeringen eller på statliga myndigheter och verk. Hur det än ligger till med en eventuell påverkan så är det märkligt, mycket märkligt, att Migrationsverket, som på över 11 A4-sidor i skarpa ordalag kritiserat lagförslaget, plötsligt nu i ett yttrande till Migrationsöverdomstolen säger att – som Sveriges Radio rapporterar – ”lagen kan tillämpas”. Migrationsverket har inte informerat om sin nya syn på lagförslaget på sin hemsida. Något stämmer inte här…
OBS! Jag har själv ännu inte läst Migrationsverkets nya yttrande, alltså det till Migrationsöverdomstolen, som verkar skilja sig från yttrandet som verket lämnade till regeringen. Jag har bara kunnat citera Sveriges Radio. Så snart jag har läst yttrandet – och om det då finns anledning till det – så kommer texten här att uppdateras.
Och än en gång får jag anledning att citera Alice i Underlandet.
© denna sajt. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalinlägget.
