Val 2018. En migga: ”Är det i linje med Schengensamarbetets intention att medlemsstaterna får kringgå ett för EU:s yttre gräns så centralt intresse som kontrollen av vem som visas inom Unionen, endast genom att skapa undantag och klä det i termer av humanitära hänsyn?”

En text i en serie texter som  publiceras under den här vinjetten inför valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018. Texter tänkta att påminna om vad som hänt och inte hänt sedan förra valet och valet därförinnan och ibland ännu tidigare. Om vad som hänt, vilka som sagt och gjort och tyckt vad och lite annat som kan vara bra att fundera på innan man går till valurnan.

Läs först inlägget Val 2018. Utlänningsnämnden lades ner 2006 uttryckligen för att regeringen inte skulle lägga sig i asyl- och migrationsärenden. (19 augusti 2018).

Här följer en del tankar och upplysningar från en migga med anledning av den röriga situationen som skapats på grund av att en oklar och ogenomtänkt, illa beredd särlag stiftades för afghanska män, delvis med anledning av inlägget som länkas till ovan.

Migrationsverket har hänvisat till att det redan idag finns möjlighet att göra undantag från styrkt identitet. Och ja, det gör det, men det gäller ju fall som omfattas av 5:6 utlänningslagen; synnerligen respektive särskilt ömmande omständigheter:

Enligt 11 § tillfälliga lagen:

krävs därutöver, att en utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande, närmast artiklarna 3 och 8 Europakonventionen:

I de rättsliga ställningstaganden jag bifogat nämndes ju att till och med sondmatning av barn, där detta kan fortsätta i hemlandet, inte räcker då hälsa ensamt åberopas. De fall där Migrationsverket och domstolarna idag inte upprätthåller id-kravet avser, enligt nuvarande lagstiftning, sådana undantagssituationer där konsekvensen av en utvisning skulle strida mot art 3 Europakonventionen (tortyr) eller art 8 (rätten till privatliv).

Klicka på textrutan för att ladda ner och läsa hela texten (40 sidor).

I yttrandet till Migrationsöverdomstolen synes Migrationsverket ha gjort ett kort utlåtande om att lagen kan tillämpas med hänvisning till att ”humanitära skäl” redan idag tillåter detta enligt EU-rätten. Frågan man bör ställa sig är om detta utrymme verkligen gäller allmänt hållna och skönsmässiga humanitära bevekelsegrunder för grupper eller om utrymmet enligt EU-lagstiftningen tar sikte på enskilda fall där personens individuella omständigheter är sådana att en utvisning vore ett brott mot art 3 och 8.

Miggan resonerar vidare:

Ventilen om att ge tillstånd trots icke klarlagd identitet finns för att Sverige inte skall behöva bryta mot konventionsåtagandena i art 3 och 8.

Det är ju en rättssystematisk poäng att medlemsländerna inte skall behöva bryta mot ett åtagande för att leva upp till ett annat åtagande. Och som sagt, innan man ens hamnar i 16f §, så har ju Migrationsverket redan bedömt att en utvisning inte skulle strida mot konventionsåtagande (11§).

16 f § säger ju uttryckligen ”ha fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning”. Skulle det strida mot konventionsåtagande att utvisa, så beviljas ju uppehållstillstånd redan enligt 5:6!

Är logiken om frångående av id-kravet verkligen den att i det enskilda fallet – vid en individuell bedömning – så saknar den sökande skäl av sådan dignitet att uppehållstillstånd kan beviljas, men på grund av sin grupptillhörighet – och endast denna tillhörighet – så är en svepande hänvisning till den humanitära intention lagstiftaren haft, tillräcklig för att göra avsteg från kravet på klarlagd identitet?

Är det i linje med Schengensamarbetets intention att medlemsstaterna får kringgå ett för EU:s yttre gräns så centralt intresse som kontrollen av vem som visas inom Unionen, endast genom att skapa undantag och klä det i termer av humanitära hänsyn?

Avslutningsvis påtalar miggan en märklig omständighet:

Det är så märkligt att grupper av människor tillskrivs ”humanitära skäl”, men att personer ur samma grupp – vid en individuell prövning av deras individuella skäl – inte anses ha det. Och att hänvisa till  2018 gymnasielagenprop. 2017/18:252 sid. 37-38, som Migrationsverket gör i ett av sina två yttranden till Migrationsöverdomstolen, där regeringen inte anser att lagen strider mot andra åtaganden. Nej, det är ju klart att man inte skulle anse. Men varför anser regeringen inte det? Det är ju omöjligt att göra den säkerhets- och vandelsprövning som krävs.