SEB har för tionde året i rad genom sin Välfärdsbarometer kartlagt svenska folkets och de andra nordiska ländernas syn på välfärden och skriver i ett pressmeddelande:

 I årets mätning hamnar Finland i topp och noterar det hittills högsta samlade omdömet om välfärden. Sverige ligger klart efter Norge (58), Danmark (60) och Finland (61) och har gjort det sedan mätningarna startade 2011. Sverige uppvisar störst missnöje för områdena assistans vid arbetslöshet, arbetslöshetsersättning, pensioner och äldreomsorg.

SEB:s Välfärdsbarometer har även undersökt svenska folkets önskemål och förväntningar när det gäller pensionsålder. I år noteras det största uppmätta gapet – 3,5 år – mellan svenskarnas förväntade (67,4 år) och önskade pensionsålder (63,9 år) sedan Välfärdsbarometern började mäta detta år 2008. Störst är gapet bland kvinnor, de under 30 år samt de med arbetaryrken.

I pressmeddelandet om välfärdsindex, bland annat:

  • Efter fem år med stigande välfärdsindex tappar Sverige i år, till 51 i index, och är därmed tillbaka på samma nivå som vid det första indexet 2011. Sverige ligger fortsatt klart efter övriga nordiska länder.
  • Finland toppar välfärdsindex och noterar sin hittills högsta nivå. De tydligaste förbättringarna syns när det gäller likvärdigheten, försörjningsstödet, äldreomsorgen och pensionerna. Avseende barnomsorg, skola och försörjningsstöd är avståndet till övriga länder betydande.
  • På ett välfärdsområde utmärker sig Sverige positivt och ligger i topp, föräldraindex. Vi är uppenbarligen fortsatt nöjda med nivån på t.ex. barnbidrag och föräldrapenning.
Klicka på omslagsbilden för att läsa SEB:s Välfärdsbarometer.

Ur rapporttexten:

Finland i nordisk välfärdstopp

Efter fem år med stigande Välfärdsindex tappar Sverige i år, till 51 i index, och är därmed tillbaka på samma nivå som vid det första indexet 2011. Fortsatt har Sverige ett Välfärdsindex en bra bit under övriga nordiska länder. På ett välfärdsområde utmärker sig Sverige positivt och ligger i topp, Föräldraindex. I övrigt får Sverige bottenplatsen i alla välfärdsgrenar i det nordiska välfärdsmästerskapet, med ett undantag: Försörjningsstödsindex – där Norge kommer efter Sverige.

I Finland stiger allmänhetens omdöme om välfärden och vårt grannland i öst toppar årets välfärdsbarometer med noteringen 61 i index. Det är en ökning från 58 föregående år. Särskilt tydlig är ökningen i likvärdighet, försörjningsstöd, äldreomsorg och pensioner. Jämfört med det nordiska snittet är framförallt barnomsorg och skola Finlands starka områden, här har landet en betydligt högre nivå än övriga länder i Norden.

Även Danmark gör ett hopp uppåt i årets Välfärdsindex, från 58 till 60. Särskilt tydlig är ökningen gällande äldreomsorgen och pensionerna. Tandvård, a-kassa och likvärdighet är Danmarks starka grenar jämfört med övriga Norden.

Liksom Sverige tappar Norge i årets Välfärdsindex, från 60 till 58. Störst är försämringen när det gäller a-kassa, väntetider i vården och föräldraförsäkringen. Vårt grannland i väster är däremot fortsatt etta i Norden när det kommer till sjukförsäkringen.

Sverige i topp gällande att ge stöd till föräldrar

Sverige har länge haft en topplacering i det index som speglar om föräldrar i landet känner att föräldrapenning och barnbidrag ger det ekonomiska stöd de behöver. Så även 2020, Sverige toppar Nordens Föräldraindex med indexvärdet 63 (oförändrat). På andraplatsen återfinns Danmark, 60 (+2), följt av Finland, 57 (-2) och Norge, 52 (-3).

Skolindex

På senare år har Sverige fått stigande resultat i internationella kunskapsmätningar, så som Timss och Pisa:s mätning. Den svenska allmänheten ger även landets skolor och barnomsorg högre betyg, med Skolindex på 57 (+1). Sverige har haft en uppåtgående trend sedan 2014 och når nu den högsta nivån sedan indexet startade 2011.

Finland har länge lyfts fram som en förebild i debatten om skolan. Landet ligger även högre än Sverige i internationella undersökningar, även om det skett ett visst tapp på senare tid. Fortfarande är dock finsk skola i toppen i Norden, med ett Skolindex på 71 (+4). Nivån är långt över övriga nordiska länder, Norge, 63 (-2) och Danmark, 57 (-2).

Finland fortsatt högst Försörjningsstödsindex

Förtroendet för att den som hamnar i ekonomisk kris och är utan inkomst kan känna sig trygg med att få försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, har stabiliserat sig på en högre nivå i Sverige de senaste fem åren. För 2020 noteras att svenskt Försörjningsstödsindex är 46 (-1).

Högst notering i Norden har Finland, 63 (+4). Det är en nivå klart högre än övriga länders. Försörjningsstödsindex i Danmark är 52 (oförändrat) och i Norge 45 (-5). Norge har under det senaste året skakats av en skandal, där det uppdagats att över 30 personer dömts till fängelse för bidragsfusk och över två tusen personer fått återbetalningskrav för bidrag som de egentligen hade rätt till, efter att en myndighet feltolkat lagstiftningen.

Stabilt Pensionsindex

Pensionsindex fångar om pensionärer kan känna trygghet med att man får den nivå på pension man behöver. Pensionerna är ett av de välfärdsområden som åtnjuter allra lägst förtroende i Norden. Högst nivå har Danmark, 55 (+4) , följt av Norge 53 (-1) och av Finland 52 (+4). Sverige är det land i Norden med lägst Pensionsindex, 38. Det är ett tapp (-2) jämfört med 2019.

Välfärdsindex under tio år

Välfärdsbarometerns första index presenterades 2011, det har gått tio år sedan dess. Under dessa år har Välfärdsindexet varit relativt stabilt. För Sverige är bottennoteringen genom åren 48, år 2014, och toppnoteringen 52, år 2019. Årets notering för Sverige i Välfärdsindexet, 51, är på samma nivå som när indexet startade. Även för vårt grannland Norge har index legat stabilt under hela tioårsperioden. Finland och Danmark har haft en positiv utveckling, särskilt Finland utmärker sig där Välfärdsindexet ökat från 56 år 2011 till 61 år 2020.

Framtidens välfärd – eget ansvar?

”Frihet under ansvar”, så sammanfattade statsminister Stefan Löfven i slutet av mars den svenska corona-strategin för att minska smittspridningen. SEB:s välfärdsbarometer visar att den svenska allmänheten redan innan coronakrisen reflekterat över och planerat för ett större eget ansvar. På frågan vad man själv är beredd att göra för att bidra till att avlasta välfärdssystemet svarade nästan 8 av 10 (77 procent) att de kan tänka sig att leva sundare. En majoritet svarade också att de kan tänka sig att öka det egna sparandet (58 procent) eller arbeta ideellt (54 procent). Även andelen som kan tänka sig att betala mer i skatt (47 procent), teckna privata sjukförsäkringar (40 procent) och ta eget ansvar genom att själv ta hand om barnomsorg eller vård av äldre i familjen (40 procent) är relativt hög.

De under 30 år är generellt sett mer öppna för att ta eget ansvar. Särskilt gällande att teckna privata försäkringar. Andelen som kan tänka sig att teckna privata försäkringar bland de under 30 år (55 procent) är väsentligt högre än i gruppen 50-65 (39 procent). Här går att skönja ett långsamt skifte i synen på det egna ansvaret kopplat till svensk välfärd.

Om Välfärdsbarometern

SEB:s Välfärdsbarometern har givits ut årligen sedan 2005. Avsikten är att kartlägga och belysa den svenska allmänhetens kunskaper, attityder och agerande i frågor som rör välfärd i en vid mening. Områden som pensionssparande, socialförsäkringar, ekonomisk beredskap, individuellt ansvar berörs. Sedan 2011 har SEB:s Välfärdsindex, som mäter upplevelsen av välfärdens centrala delar, varit en del av undersökningen. Välfärdsindex kartläggs även i andra nordiska länder.

Kommentar: den som vill veta mer om vad SEB:s Väljarbarometer visar, kan, som tidigare angetts, klicka på omslagsbilden för att läsa hela texten. Här ovan finns endast en del kortare citat.