Här fortsätter Tiina Kantola, som flyttade till Erbil irakiska Kurdistan i början av 2009, sina berättelser därifrån. Läs gärna först Tiina Kantola, norra Irak. Del 1, Tiina Kantola, norra Irak. Del 2, Från Sverige till Irak, Tina om finskkurden Subhi Akreyi, finsk bastu och Kontio timmerhus i Erbil, Affärsbesök i Irak med annorlunda organisation. Del 1 och Affärsbesök i Irak med annorlunda organisation. Del 2. och Tiina Kantola i norra Irak om första dagen av Ramadan.
Som turist från Akre till Duhok (fortsättning på Som familjemedlem i Akre)
Vi bestämmer oss för att ta bergsvägen, den längre vägen, till Duhok eftersom där finns sa mycket vacker natur och historiskt intressanta platser att titta se.
Vägarna är för det mesta riktigt bra, men bil med stark motor är att rekommendera. Inte för att köra fort, utan för att ta sig upp för de slingrande bergsvägarna och emellanåt köra om en traktor.
Vid första bästa bergsskreva vill vi gå och bada, men peshmerga vid den check pointen avråder oss, eftersom det är för nära den turkiska gränsen och det kunde hända att turkiska plan inte skulle låta oss bada ifred. Så vi åker till nästa badplats där friskt vatten porlar fram mellan klipporna. Jag badar med kläderna på, som är brukligt här bland kvinnor. Men sällan har jag upplevt ett så uppfriskande bad, i kristallklart vatten direkt från källan!
I byn Barzan blir vi mottagna av en hel kommitté män, varav två är kusiner till president Barzani. En äldre herre talar lite engelska. De råkar ha besök av en grupp advokater från Suleimaniya, och vi är varmt välkomna att slå oss ner och dricka en kopp te med dem. De vill så gärna att vi stannar till lunch, men eftersom vi har en lång resa genom bergen framför oss, avböjer vi vänligt. Barzan är släkten Barzanis hemby.
Den legendariske landsfadern, nuvarande presidenten Barzanis far, är begravd i hembyn. Där bygger man just nu ett Barzani Memorial Center, och kusinen berättar för oss att det bland annat kommer att finnas gästrum för besökande att övernatta och att de kan äta där utan kostnad. Som ett hotell att bo gratis på, som tack for besöket. Och där kommer också att finnas sviter för nygifta! Låter helt osannolikt i mina öron, men jag har väl ingen anledning att tro att han talar osanning, presidentens kusin. Jag bestämmer mig for att komma tillbaka när centret är klart.
Vår resa fortsätter till Amadi. Staden är grundad på en bergstopp och dess västra port tros vara från 266-148 f Kr. I dalen nedanför ligger ruinen av Qubahan moskén, som också fungerade som islamiskt universitet och internat under århundraden. Universitetet stängdes 1961 och tros då ha varit i funktion under 1000 år!
Att prata med folk man möter kan leda till de mest fantastiska upplevelser här! I staden Amadi började vi prata med en man som bara stod och beundrade de oändliga vyerna. Det visade sig att han var på semester hemma i Amadi från Holland. Han ville visa oss det urgamla universitetet, så han hoppade in i vår bil och visade vägen dit. Vi skulle aldrig ha hittat det annars,
än mindre ens vetat att det fanns. Och där, på plats, träffade vi fyra kvinnor, varav en äldre visade sig vara markägare i den bördiga dalen nedanför bergsluttningen och universitetet. Hon visste allt, precis allt, om platsen. De fyra kvinnorna var akademiker allihop och en av dem engelsklärare! Vi kommer att hålla kontakten för jag vill veta allt om det här unika universitetet, som tros vara lika gammalt som Al-Azhar i Kairo.
Utan lokal guide är det omöjligt att hitta alla dessa pärlor som Kurdistan är fullt av. Det finns inga skyltar till de här platserna ännu. Och lika bra är väl det, därför att dessa skatter först måste skyddas och restaureras varsamt för att sedan kunna visas för den kommande strömmen av intresserade. Jag har sett mängder av historiska plaster, somliga rentav lite farliga att röra sig på, på grund av sin otillgänglighet.
Intill Amadi finns den omåttligt populära ”resorten” Sulav med stort vattenfall med många förgreningar längs berget, restauranger och försäljning av lite av varje. På vissa restauranger kan man sitta med fötterna i vattnet, eftersom terrassavsatsen samtidigt är vattenrännor. Smart och svalkande i hettan! Breda snirkliga trappor med restauranger och försäljningsställen längs sidorna leder oss till en damm högt upp, dit där vattenfallet börjar. Det är en tummelplats främst för män, som visar sitt mod eller sin dumdristighet genom att hoppa från en hög bro ner i det iskalla källvattnet.
Vatten är i sanning livets källa! Under vår dagsfärd mot Duhok besöker vi ytterligare ett par ”resorter”. Inte att undra på att irakier från Basra, Bagdad och andra delar av Irak kommer hit till de kurdiska ”resorterna” i stora skaror särskilt under helgerna för att söka svalka och få de mest vidunderligt vackra naturupplevelser. Turismen i Kurdistan är bara i sin linda och den kurdiska regionala regeringen främjar och underlättar alla åtgärder som kan bidra till att turismen kan växa till en viktig näringsgren i regionen. Och det finns alla förutsättningar for blomstrande turism i Kurdistan!