Jag läser i dag i Hufvudstadsbladet att boken Slave, The True Story of a Girl´s lost Childhood and Her Fight for Survival av Damien Lewis nu har utkommit på finska.
År 2003 kom Slav på svenska (Bonniers förlag), och kan köpas t.ex. via bokus.com för 48 kr i pocket och 163 kr inbunden.
I Hufvudstadsbladets recension berättas att när boken först publicerades år 2002 var det på tyska. Stoffet var då för hett för Storbritannien: en ung sudanesiska hade under två års tid hållits som slav i en diplomatfamilj i en exklusiv Londonstadsdel. I sudanska regeringskretsar försökte man avfärda hela affären som lögnaktig samtidigt som man utövade förtäckt hot mot den före detta slaven.
Mende Nazer föddes 1982 på landsbygden i Sudan. Som yngsta dotter i sin familj är hon sin pappas ögonsten och hon drömmer om att bli läkare och tjäna pengar för att kunna hjälpa sina föräldrar. 1994 gör arabisk milis ett brutalt tillslag mot byn och hennes enkla, men lyckliga tillvaro krossas för alltid. Männen dödar och misshandlar många av byborna och Mende säljs som slav. I sex år arbetar hon hos en rik arabisk familj i Khartoum – ett utnyttjat, misshandlat hembiträde utan ersättning eller någon kontakt med omvärlden. Hon vet inte ens om hennes familj lever. År 2000 säljs hon till Sudans ambassadör i London och där fortsätter slaveriet som tidigare. Så efter en tid uppkommer en möjlighet att fly… Mende Nazer har med hjälp av den brittiske journalisten Damien Lewis skrivit ner sin historia om denna nutida mänskliga och politiska tragedi.
Först avslog också de brittiska myndigheterna Mende Nazers förtvivlade ansökan om asyl. För två år sedan bifölls hennes ansökan. Nu lever hon vidare i London, studerar engelska och siktar på att bli sjuksköterska.
Jag är fascinerad av den grymma berättelsen och flickans hemska öde som bara är ett i raden av oräkneliga liknande öden. Och jag minns med obehag och viss vanmakt att människor faktiskt också levde under liknande förhållanden som de Mende Nazer tvingades leva under, i vissa kretsar i Stockholm så sent som i slutet av 1980- och början av 1990-talet. En man lyckades jag rädda (ja, det fanns också män som levde under slavliknande förhållanden!) undan slaveri och förtryck och det skedde av en ren slump. Liknande "arbetsförhållanden" som han och ett antal andra människor då tvingades uthärda, existerar fortfarande. Då handlade det främst om tjänstefolk hos utländska diplomater, nu handlar det om massor av papperslösa invandrare, människor som kommit hit och aldrig ens sökt asyl eller uppehållstillstånd.
Det kan vara bra att läsa boken och tänka på vilken tur alla de människor har som är födda i ett land som Sverige. Människor som aldrig behöver riskera att fly från vidriga omständigheter, förföljelse, krig eller utsättas för sådant som Mende Nazer och många av henns olyckssystrar och -bröder utsatts för. Samtidigt ska man veta att det finns hundratals, kanske tusentals "papperslösa" människor här som aldrig ens sökt asyl eller uppehållstillsånd, och att många av dem utnyttjas ganska hänsynslöst av skrupellösa individer, som billig och ibland rentav oavlönad arbetskraft…
Bilden av Mende Nazer är tagen av Niklas Tallqvist.