Klicka på textrutan för att läsa och lyssna på SR P1 Ekots inslag.

Det är märkligt att Public Service fortsätter att odla myten om att man i Sverige ”tar studenten”, det vill säga avlägger studentexamen. Det här inslaget är bara ett i raden av många där det talas om ”examen” när det enda dessa elever gjort är att de gått ut gymnasiet. Public Service är inte ensamma om att låtsas som om elever i svenska gymnasier avkrävs någon som helst examen i någonting, detta missbruka ordet ”examen” och ”tagit studenten” (=tagit studentexamen) är tämligen utbrett.

Borde man inte i Sverige vid det här laget – 52 år efter att studentexamen avskaffades – känna till just det: att en sådan inte existerar här?

Studentexamen har i Finland avlagts sedan 1852. Kort ur texten:

Enligt Studentexamennämndens tidigare ordförande, emeritusprofessor Aatos Lahtinen (1998–2006): ”Studentexamen har bidragit starkt till att höja bildningen i Finland. Genom att den varit lika för alla har den samtidigt fungerat som en väg till socialt avancemang i samhället. Studentexamen har gjort det möjligt för alla begåvade ungdomar att oberoende av social bakgrund delta i bygget av samhälle och kultur i Finland”.

På Studentexamensnämndens sajt kan man läsa allt om: aktuella datum, vad som krävs, om proven, om betygen, om när/var/hur de olika proven skrivs, vad det kostar etc.

Varje år publiceras också namnen på samtliga elever i landet som klarat studentexamen: de finskspråkiga elevernas namn i finskspråkiga medier och de svenskspråkiga i svenskspråkiga medier. Här har Svenska Yle publicerat namnen på årets studenter från svenskspråkiga skolor under rubriken Grattis till studenten 2020 – här är vårens studenter! Alltså dem som klarat studentexamen och inte bara ”gått ut gymnasiet”. Särskilt tittar jag själv på Grankulla samskola där jag själv gått, och före mig min mamma. Här kan jag se att min gamla skolas elever klarat sig utmärkt som vanligt: trea på rankingslistan över de svenskspråkiga gymnasierna efter Gymnasiet Lärkan och Katedralskolan i Åbo.

Mycket god utbildning såväl som bildning är viktiga ingredienser för ett litet land i världen. Som Finland. Det har alla finska regeringar och ministrar genom decennier och åter decennier insett och förstått, varför just utbildningstraditionen är starkt förankrad hos folket och man inom utbildningen ställer krav och håller hög standard.

OBS! Alla som vill testa sina kunskaper och se om de klarar proven i den finländska studentskrivningen 2020, kan klicka på bilden nedan för att komma till sajten där alla dessa skrivningar finns. Man kan också låta svenska elever som gått ut gymnasiet – och som en del svenska medier säger ”har tagit studenten” –  göra proven i till exempel svensk läskompetens och svensk skrivkompetens, engelska, matematik och historia.

Här är en del (det finns många fler…) av mina texter om studentexamen genom åren

•  Studentexamen – på riktigt 1 – 23 maj 2005. Ur texten:

Studentexamen avskaffades i Sverige år 1968 och Sverige är ett av få länder i Europa där man inte har denna examen. Sedan dess krävs inget av eleverna som går ut gymnasiet, annat än att de just går ut ur byggnaden. Det spelar ingen roll vilka betyg de har, alla tar – i den falska jämställdhetens och demokratins namn – på sig sina ”studentmössor” och sjunger “För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten…”. Det är bara det att det har de ju inte alls!

•  Studentexamen – på riktigt 2 – 29 september 2005. Ur texten:

Det vore intressant om någon eller några svenska skolor ville testa och se hur deras elever skulle klara de studentexamina som alla finländska elever måste klara för att få kalla sig studenter och få sina vita mössor. För dem som vill göra det finns de flesta proven att hämta på nätet.

•  Riktig studentexamen – 6 oktober 2006. Ur texten:

När nu den nya regeringen gör om gymnasieskolan, borde den kasta ett öga österut mot det land vars elever har de bästa resultaten i matematik, naturkunskap och modersmålet av eleverna 47 (eller om det var 49?) OECD-länder, nämligen Finland. Titta till exempel på det, som sedan 1968 inte längre finns i Sverige: Studentexamen.

•  Studentexamen i Finland – 17 april 2007. Ur texten:

Två av de uppgifter ur filosofiprovet som finlandssvenska abiturienter hade att ta ställning till lyder:

I olika kulturer definieras moral på olika sätt. Kan det finnas moraliska sanningar, om det inte råder enighet om vad moral? Ge exempel på moraluppfattningar som skiljer sig från varandra i olika kulturer. Använd dig av dina kunskaper i religion eller livsåskådningskunskap och historia.

Det sägs att i paradiset och i helvetet finns det ingen rättvisa. Kan man föreställa sig ett sådant naturligt tillstånd, där det inte råder någon som helst rättvisa? Varför behövs det rättvisa i samhället?

•  Finland: Muntliga språkkunskapsprov ska införas i studentexamen – 7 augusti 2010. Ur texten:

Finland är ett av de få europeiska länderna som inte har en muntlig del i slutexamen (i Sverige har man inte haft någon studentexamen överhuvudtaget sedan 1968…)

I fortsättningen är det tänkt att den muntliga kursen ska bli obligatorisk. Det muntliga provet ska bland annat bestå av referat, uppläsning av en text, diskussion eller presentation kring ett visst tema.

•  Klarar ni studentexamensuppgifterna i textkompetens? Kan ni skriva essäprovet? Och hur är det med provet i kort lärokurs i matematik? – 31 december 2012. Ur texten:

 Provet i textkompetens i modersmålet (svenska) från hösten 2012. Det handlar om:

Iakttagelser, påståenden och tolkningar som framförs i svaren ska ändå motiveras med exempel ur materialet. Lämplig längd på ett svar är 1–2 sidor. Inled ett nytt svar på en ny sida. Varje svar ska ha en rubrik som du själv väljer.

Uppgifter
1. Analysera språk och form i Hjalmar Gullbergs dikt Den tänkande lantbrevbäraren (s. 2).
2. Vad berättar dikten Den tänkande lantbrevbäraren (s. 2) om inlevelse i andra människors liv?
3. Vilken bild av skidåkaren Charlotte Kalla ger reportaget (s. 3–5)?
4. Vad gör texten i Vasabladet (s. 6–7) till en sportartikel?
5. Analysera ledarskribentens syn på idrott och nationalism (s. 8).

•  Finland. “Alla är intresserade av den unge mannen som har skrivit flest laudatur i Finlands historia.” – 23 maj 2017. Ur texten:

Gymnasieeleven Vikke Elfving från S:t Michel har skrivit tolv laudatur i studentskrivningarna. Det är nytt rekord. Tidigare har två elever skrivit elva laudatur år 2010 och 2014.

Han skrev proven under tre examenstillfällen. Han fick veta om rekordet av biträdande rektorn vid sin skola. Genast efter klockan sju i morse började telefonen ringa. Alla är intresserade av den unge mannen som har skrivit flest laudatur i Finlands historia.

•  Finland. Många svenskar tror att Sverige och Finland är mycket lika varandra. Så är det inte. – 28 januari 2018. Ur min text ”Det finska skolexemplet” från 22 augusti 2013 på Svenska Dagbladets ledarsida, som citeras i inlägget:

Det går att lära av Finland. För att ge svenska elever förutsättningar att klara sig i framtiden bör man: 1) sluta politisera skolan, 2) ge lärarna en gedigen och krävande utbildning, 3) återinföra studentexamen, 4) ge lärarna så stor frihet som möjligt att lägga upp sitt arbete utan för mycket pappersarbete och, sist men inte minst, 5) göra klart för föräldrar att i skolan är det lärarna och rektor som bestämmer.

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.