Klicka på textrutan för att läsa texten på sajten Kvartal.
Lars Åberg, en kunnig och erfaren författare och skribent, har skrivit den här texten på sajten Kvartal i början av sommaren. Han skriver, som rubriken anger, om hur Stockholms stad ger 13 skattemiljoner till bygget av en radikal moské i förorten Skärholmen.
Ur Lars Åbergs text:
Mosképrojektet har under mer än femton år tröskats i olika kommunala instanser. Det har handlat om markanvisningsavtal, ny detaljplan, tomträttsavtal och till sist beslut, i maj 2022, om markarbeten betalda av kommunen till en kostnad av 13,3 miljoner kronor. Inte någonstans på vägen har frågor ställts på allvar om idéinnehållet i projektet – sådant som synen på demokrati och jämställdhet – eller om hur finansieringen går till.
Och:
Det västfientliga budskapet går igen på Skärholmens moskés hemsida. Där argumenterar man för att västerländsk livsstil är oförenlig med islam. Västvärlden anklagas för att sätta låga begär och njutningslystnad över allt annat. ”Den enda principen som är klar och tydlig för alla muslimer är att suveräniteten till sist tillhör Allah (må Hans Majestät vara upphöjd), så som det uttrycks i den gudomliga lagen. […] Den stora majoriteten av alla muslimer, även i de mest västerländska och moderniserade länderna, skulle vilja leva enligt Sharia och ha sin egen frihet och demokrati utifrån sin egen förståelse av dessa begrepp och ideal snarare än om hur de har förståtts i det moderna och postmoderna Västerlandet.”
Samt:
När mosképlanerna började diskuteras rådde tveksamhet bland Moderaterna i Skärholmens stadsdelsnämnd. I en intervju 2007 sa lokalpolitikern Andrea Fermell att det fanns en risk ”att muslimerna sluter sig mer och förmedlar en syn på kvinnor och män som går stick i stäv med svenska lagar”. Men för ett år sedan, den 12 maj 2022, beslutade Stockholms stads exploateringsnämnd att efter många år av oklarheter godkänna utgifter på 13,3 miljoner kronor för markarbetena på den aktuella tomten i Skärholmen.
De politiker som röstade ja i exploateringsnämnden i fjol vill inte svara på frågor om projektets idéinnehåll eller vilka som står bakom stiftelsen och dess finansiering.
Klicka på textrutan för att läsa hela texten.
Ur min text den 14 december 2017:
Planerna på en stormoské på Hanaholmen i Sörnäs får ett nej i stadsmiljönämnden. Finansieringen är tänkt att komma från Bahrain, som har täta förbindelser bland annat med det sunnimuslimska Saudiarabien. vilket har väckt många frågor. Orsakerna till nämndens negativa hållning är att projektet är omfattande och att det fortfarande finns en rad öppna frågor och osäkerhetsfaktorer förknippade med det, särskilt vad gäller finansieringen.
Det här har väckt frågor om vilken form av islam som skulle utövas i moskén, i vilken mån finansiärerna skulle styra dess verksamhet och om det kan finnas en risk för radikalisering.
Även utrikesministeriet anser att uppgifterna om projektets bakgrund och finansiering är mycket bristfälliga och att spänningarna mellan olika trossamfund kan komma att återspeglas på Finland genom mosképrojektet.
Och:
En av de problematiska punkterna för nämnden var frågan om vilket inflytande eventuella finansiärer kunde få på verksamheten. En annan var frågan om vilka finansiärerna i praktiken skulle vara.
Mosképrojektet har mött på motstånd speciellt när det gäller frågan om finansiärernas påverkningsmöjligheter.
Kommentar: Samtliga partier var alltså eniga, om vilket stadsmiljönämndens vice ordförande Risto Rautava (Samlingspartiet) sa:
Man kan nästan säga att det var ett historiskt enigt beslut.
Slutkommentar: På område efter område efter område skiljer sig hanterandet av för landet viktiga frågor stort åt mellan de två grannländerna Sverige och Finland.
© denna sajt.
