Mina frågor till Migrationsverket föranleddes av diverse tämligen oroande uppgifter från miggor inifrån verket, uppgifter som jag här inte kommer att gå in på, annat än genom att säga att miggornas farhågor också i vissa fall tagits upp utanför verket, när asyl- och andra beslut har tett sig färgade av beslutsfattarens etniska eller religiösa bakgrund. Det är anledningen till att jag vill veta hur det ligger till och få svar på en del i sammanhanget relevanta frågor.
Fråga: Krävs det svenskt medborgarskap för att få anställning som beslutsfattare eller handläggare på Migrationsverkets medborgarskapsenhet? Om inte, kan man ha medborgarskap i ett land utanför EU och ha PUT i Sverige och till exempel irakiskt medborgarskap?
Svar: Som påpekas i bifogad rättsutredning finns ingen lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning. Migrationsverket har därför inte rätt att ställa ett sådant krav för andra tjänster än de som är inplacerade i säkerhetsklass. Säkerhetsskyddslagen kräver svenskt medborgarskap för personer som är inplacerade i säkerhetsklass 1 och 2. För personer inplacerade i säkerhetsklass 3 finns inte ett sådant krav. Det finns inte heller något sådant krav för personer som inte är inplacerade i säkerhetsklass.
Anställda på medborgarskapsenheten omfattas inte idag av säkerhetsskyddslagen men en översyn görs i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag.
Fråga: Krävs det svenskt medborgarskap för anställning som beslutsfattare eller handläggare på Migrationsverkets tillstånds- och/eller asylprövningsenhet? Återigen: eller räcker det att ha PUT i Sverige och till exempel irakiskt medborgarskap?
Svar: Dessa anställningar omfattas inte av krav på svenskt medborgarskap med hänvisning till de omständigheter som är beskrivna ovan.
Fråga: Har Migrationsverket idag beslutsfattare och handläggare anställda på medborgarskapsenheten eller någon av tillstånds- och asylprövningsenheterna som saknar svenskt medborgarskap och endast är medborgare i länder utanför EU?
Svar: Någon sådan skyldighet finns inte och Migrationsverket som arbetsgivare har inte heller behov av detta. För de tjänster som kräver svenskt medborgarskap är det just det svenska medborgarskapet som förutom säkerhetsprövning gör medarbetaren kvalificerad att söka en sådan tjänst. Kommentar: Lite svårbegripligt svar…
Fråga: Krävs det svenskt medborgarskap för att anställas på Migrationsverkets förvarsenheter?
Svar: Dessa anställningar omfattas inte av krav på svenskt medborgarskap med hänvisning till de omständigheter som är beskrivna i svar på fråga 1, en översyn görs dock i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag.
Fråga: Om svenskt medborgarskap inte krävs, hur länge har det varit möjligt att få anställning på de nämnda befattningarna utan att ha det?
Svar: Eftersom Migrationsverket inte funnit lagstöd för en generell riktlinje angående krav på medborgarskap för nämnda befattningar har det även varit möjligt för personer utan svenskt medborgarskap att söka sig till oss och få anställning.
Till slut:
Fråga: Stämmer det som några miggor berättat att tjänster som beslutsfattare, handläggare (och assistent) sedan 2013 inte längre är säkerhetsklassade och att det därför inte längre krävs eller görs slagningar i misstanke- och belastningsregistren inför anställning på dessa befattningar?
Svar: Det är den enskilda medarbetarens arbetsuppgifter, och tillgång till information som ligger till grund för om en inplacering i säkerhetsklass ska ske. Det går därmed inte att svara generellt på denna fråga, utan varje tjänst bedöms enskilt.
Vid en inplacering i säkerhetsklass så genomförs en registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. Migrationsverket gör inte några egna slagningar i misstanke- och belastningsregistret.
Min kommentar: Var och en som är intresserad av hur myndighetsutövningen går till på det troligen viktigaste statliga verket i landet, kan läsa ovanstående och själv bilda sig en uppfattning. Glöm inte att Migrationsverket är bundet av dels utlänningslagen; dels regeringens regleringsbrev och även av diverse konventioner och praxisbildande beslut. Men Migrationsverkets ledning har givetvis rätt och – skulle jag säga – skyldighet att bringa till regeringens kännedom om man anser det befogat, rentav viktigt, att vissa delar av verksamheten behöver ändras antingen genom ett nytt regleringsbrev eller tillägg till ett befintligt sådant eller – om nödvändigt – genom ny lagstiftning.
Och här en miggas kommentar:
Man kan ju konstatera att Migrationsverket inte anser att befattningar som inbegriper bedömningar om det föreligger indikationer på att en sökande kan utgöra en fara för rikets säkerhet bör vara säkerhetsklassade.
Av det sista svaret han man också konstatera att Migrationsverket under tiden kring 2015, då man genomförde en rekrytering av personal av historiska proportioner, inte regelmässigt gjorde slagningar i misstanke- och belastningsregistren. Och att det inte finns krav på att den som beviljar svenskt medborgarskap själv innehar sådant.
Det är ju genomgående så att det råder en naivitet kring säkerhetsintressen vare sig det gäller anställningar på Migrationsverkets prövningsenheter eller av städpersonal i polisens lokaler på Arlanda.
Inte någonstans i prövningskedjan från ansökan till medborgarskap finns alltså krav på svenskt medborgarskap eller att tjänstemannens vandel prövats. Men dessa tjänstemän skall pröva sökandes vandel trots att det inte åtminstone vid anställningstillfället säkerställts att tjänstemannens egen vandel varit god. Är inte prövningen av frågan huruvida människor skall beviljas rätt att vistas i Sverige, ta anställning här och i förekommande fall ta hit sina anhöriga, en fråga av skyddsvärde som motiverar säkerhetsklassning?
Finns det något i Sverige som anses skyddsvärt?