Apropå frågan om afghanska tolkar och deras eventuella rätt att beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, skrev Zulmay Afzali, afghan och före detta regeringstjänsteman i Afghanistan, bland annat så här på Newsmill den 7 april 2013: Inte självklart att just tolkarna bör ha asyl. (Artikeln verkar inte finnas kvar på nätet):
Lokala tolkar, som bland annat svenskarna använt sig av, löper enligt min åsikt och såvitt jag känner till, inte större risker än vilka medborgare i Afghanistan som helst. Till exempel butiksinnehavare som säljer sina varor och produkter till internationella styrkor och diplomater stationerade i Kabul eller till soldater i Mazar-i-Sharif; restaurangägare som säljer kebab till utländska soldater och journalister oavsett var de befinner sig i landet – de löper alla risker för att de betjänat fienden. Ska svenska Migrationsverket bevilja asyl åt halva Afghanistan?
Läs också Röster, åsikter, tyckanden gällande afghanska tolkar som jobbat åt svenska trupper i Afghanistan (8 april 2013).
Migrationsminister Tobias Billström står ganska ensam upp och försöker hålla fram vikten av att man i Sverige följer svensk asyllagstiftning. Det känns ibland som om han står och spottar i mycket hård motvind, ja rentav i storm. Och att hans ord om rättssäkerhet och tal om att följa den lag som stiftats på demokratisk väg fullständigt drunknar i alla märkliga vindar som med varierande styrka blåser i det svenska samhället. Läser man miggornas berättelser (Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011, nästa bok, 2012-2013, kommer i februari 2014) under de senaste sex åren ser man tydligt hur verket allt mer börjat leva sitt eget liv, inte alltid i enighet med lagar och konventioner utan genom egna, påhittade ”rättsliga direktiv” och genom att rapportera oklart och otydligt till sin uppdragsgivare, regeringen (migrationsministern).
På Svenska Dagbladets Brännpunkt, under rubriken Rättssäkerheten måste alltid sättas främst (med anledning av en tidigare artikel), skriver migrationsministern den 9 januari bland annat:
Det råder ingen tvekan om att tolkarna har en mycket betydelsefull roll vid internationella insatser där svensk trupp deltar.
——————–
Samtidigt är det nödvändigt att klargöra att svensk asyllagstiftning inte tar sin utgångspunkt i insatser som gjorts eller kommer att göras för att främja svenska intressen. Svensk asyllagstiftning har sitt ursprung i internationella konventioner och utgår från den enskildes hotbild och skyddsbehov. Den individuella prövningen är en grundsten.
I detta har migrationsministern helt rätt. De fyra artikelförfattarna, vilkas text han svarar på och kommenterar, ser ensidigt på frågan, som så många andra när det handlar om en av de viktigaste samhälls- och framtidsfrågorna i Sverige: asylinvandringen. Det som Tobias Billström säger är något som både miggorna och många andra också har påpekat i åratal:
Det behöver finnas ett regelverk för asylprövning som är hållbart över tid. Det kan inte skifta i sin grundläggande karaktär, exempelvis från principen om individuella asylskäl till kollektiva lösningar.
Vi är det tredje största asyllandet i EU och vi har det största antalet kvotflyktingar i EU. Men rättssäkerheten måste alltid sättas i främsta rummet. Då måste politiska beslutsfattare också stå upp för detta. I slutändan är det en trovärdighetsfråga.
Det är länge sedan den svenska asylhanteringen ägde trovärdighet. Tyvärr. Att migrationsministern uttalar sig som han gör är förstås bra, men när man tvingas skrika i 40 sekundmeter så går orden inte fram utan studsar tillbaka och hörs inte all.. Tyvärr.