Precis så här är det. Thomas Gür har – inte precis kort och inte heller direkt koncist – beskrivit hur ledaren för ”Jag- partiet” tänker och agerar. Med huvudet nästan uppe bland molnen och fötterna knappt nuddande marken svävar denna, likt en heliumfylld ballong, ovanför alla andra och tänker och agerar just så rörigt som nedan beskrivs. Ingen verklighetsförankring, ingen insikt vare sig bildligt eller bokstavligt. Och ingen i partiet verkar våga säga ”pip”. Finns det andra i det, överhuvudtaget? Det är ytterst sällan man ser eller hör dem och de som finns verkar främst vara med som statister i partiet.
Alltså: