Justitiedepartementet presenterade den 14 november en ny skrivelse: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Där kan man bland annat läsa:

Enligt lagen ska en utlänning kunna utvisas om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen om särskild utlänningskontroll ska kunna tillämpas. Lagen kan tillämpas även vid befarad brottslig gärning i en främmande stat.

I redogörelsen för hur lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats under tiden 1 juli 2011 till 30 juni 2012, alltså under ett år, informerar justitiedepartementet att:

Regeringen har fattat ett beslut med stöd av lagen under tidsperioden från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2012. Beslutet innebar avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning. När det gäller detta ärende kan följande nämnas.

Migrationsverket beslutade i december 2010 att en person skulle utvisas från Sverige men beviljade samtidigt personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom det bedömdes föreligga verkställighetshinder. Beslutet överklagades till regeringen och Migrationsverket överlämnade handlingarna i ärendet till Migrationsöverdomstolen för yttrande. Domstolen yttrade sig i maj 2011. Regeringen avslog överklagandet i december 2011.

Det innebär att det under ett helt år funnits – eller uppdagats – ett enda fall där lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats. Mellan åren 1991/1992 och 2010/2011, under 20 år, har lagen tillämpats sammanlagt 36 gånger.

Under rubriken Utvecklingen av den internationella  terrorismen i skrivelsen, berättas bland annat följande:

Bland de mer uppmärksammade islamistiskt motiverade attentaten under det senaste året är attentatet mot den amerikanska ambassaden i Sarajevo i oktober 2011 och den serie attentat som ägde rum i Toulouseområdet i mars 2012 då tre franska militärer och fyra civila med judisk bakgrund dödades. Under samma tidsperiod har personer misstänkta för attentatsplanering gripits i exempelvis Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Fallen påvisar en variation beträffande val av mål och tillvägagångssätt. När det gäller aktörer finns det exempel på såväl grupper som ensamagerande individer.

I Norge utfördes i juli 2011 två omfattande attentat med i första hand anti-islamska förtecken. Gärningsmannen i Norge förefaller ha planerat och genomfört attentaten ensam.

Hösten 2010 höjdes hotnivån avseende terrorism i Sverige från lågt till förhöjt hot, dvs. från två till tre på en femgradig skala. Det förekommer fortsatt terroristrelaterade aktiviteter med bäring på Sverige som föranleder en förhöjd hotnivå varför denna bedömning kvarstår (november 2012). Våldsfrämjande islamistiska extremister i Sverige och utomlands har i högre grad än tidigare pekat ut Sverige som legitimt mål för attentat. Upplevda kränkningar av islam och svensk truppnärvaro i Afghanistan har liksom tidigare använts som motiv för att legitimera attentat i Sverige.

Ytterligare en del om internationell terrorism kan läsas i skrivelsen, som slutar med detta stycke:

Säkerhetspolisens arbete mot terrorism under perioden har i hög grad inriktats på att avbryta attentatsplanering i Sverige. Säkerhetspolisens förebyggande arbete har även bidragit till att avvärja attentat utomlands. Terrorhändelserna i bl.a. Sverige (december 2010) och Norge (juli 2011) har gjort hotet från bl.a. våldsbejakande extremism och terrorism mycket påtagligt. För att ge Säkerhetspolisen möjlighet att vidareutveckla arbetet mot terrorism och genomföra förstärkningar av skyddet för vitala funktioner i samhället gör regeringen ytterligare satsningar på Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisens anslag ökades med 85 miljoner kronor 2012. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 42 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas därefter öka med 43 miljoner kronor 2014 och 51 miljoner 2015.

Här finns justitiedepartementets skrivelse 2012/13:43 i sin helhet: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.