Jag kan inte se att det i utlänningslagen står att en person ska utvisas för att en arbetsgivare begått ett smärre misstag eller för att lönen varit 4 kronor “för låg” per dag i fem månader

Jag kan inte se att det i utlänningslagen står att en person ska utvisas för att en arbetsgivare begått ett smärre misstag eller för att lönen varit 4 kronor “för låg” per dag i fem månader

expressenCenterpartiet skriver i Expressen under rubriken Den som arbetar hårt ska inte utvisas och på sociala medier om att:

Alltför många emänniskor utvisats från Sverige trots att de haft jobb, försörjning eller nyckelkompetens.

Vad de menar med ”emänniskor” vet jag inte. Det kanske bara är ett korrfel eller också är ”emänniskor” något nypåhittat ord som jag inte hunnit inkorporera i min vokabulär än. Hursomhelst. I sin debattartikel tar Annie Lööf och Johanna Jönsson kortfattat upp ett antal fall av utvisning av personer med arbetstillstånd (AT) som det är många som undrat över och – enligt de uppgifter som getts fått i medierna – tyckt var felaktiga. Noteras bör att vi sällan eller aldrig ges hela bilden av varje enskilt fall i media, men så som de framställts har det tett sig som rena rama snurren att personerna i exemplen, och en del andra som inte nämns, måste lämna jobb och bostad och liv i Sverige för att någon gjort någon smärre miss någonstans, missat en försäkring som skulle ha ingått i anställningen eller att den anställde av olika anledningar erhållit några hundralappar för lite i lön under någon period. ”För lite” – i förhållande till vad? – lite längre ner tar jag upp den frågan.

Tayyab Shabab är en av dem som Migrationsverket vill utvisa trots att han har ett på alla sätt bra arbete, bostad och ett liv i Sverige.

tayyab-shabab-fredrik-bergmanCentrum för Rättvisa har engagerat sig i fallet. Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, företräder Tayyab Shabab. Den 27 oktober lämnade han in en överklagan av utvisningsbeslut till Migrationsdomstolen.

sydsvenskanI en artikel med rubriken Utvisas efter försäkringsmiss skriver Sydsvenskan den 23 september 2016:

Enligt svensk lag ska en arbetstagare från ett land utanför EU ha samma villkor och försäkringar som en svensk som är anställd enligt kollektivavtal. Migrationsverket anser att Tayyab Shababs förre arbetsgivare har gett honom för låg ersättning vad gäller pensionsförsäkring.

Det kompenserades med högre lön, men inte tillräckligt för att motsvara en kollektivavtalsenlig tjänstepensionsförsäkring, enligt Migrationsverket.

Sydsvenskan har fel när de skriver att:

Enligt svensk lag ska en arbetstagare från ett land utanför EU ha samma villkor och försäkringar som en svensk som är anställd enligt kollektivavtal.

För så står det inte i lagen.

Den 19 december 2015 skrev jag följande om en familj som ska (eller ”skulle”, jag vet inte hur det gått sedan beslutet överklagades)utvisas på grund av att han under fem månader fått en lön som var 4 kronor lägre per dag än den borde ha varit enligt Migrationsverket: Om fakta i målet är korrekt återgivna av medierna så är det inte rätt att familjen Ahmadi utvisas. Där skriver jag bland annat:

Det står inte heller i 6 kap 2 § utlänningslagen att lön och övriga villkor ska vara exakt på öret desamma som anges i kollektiva överenskommelser. Det står att lönen ”inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen”, inte att den ska vara exakt på öret densamma som facket bestämt.

Jag har i tidigare texter påstått, och gör det igen, att det inte någonstans i lagtexten står något om att smärre misstag som en arbetsgivare begått ska leda till att en person med jobb, bostad och liv i Sverige måste utvisas.

En människa ska inte bli av med sitt arbetstillstånd på grund av sådant som uppenbart skett av misstag, som till exempel en försenad inbetalning av försäkring eller liknande. Eller på grund av sådant som uppenbart skett i god tro: att arbetsgivaren inte snappat upp att det skett löneförhöjningar för liknande jobb inom yrket eller branschen och därför höjt lönen någon eller några månader för sent. Det är ju inte ens ett absolut krav att lönen ska vara exakt densamma som enligt kollektivavtal, vilket jag påpekar ovan i citatet ur en tidigare text. Att det skulle förhålla sig så verkar vara ett missförstånd hos många. Lönen ska “inte vara sämre” än kollektivavtalsenlig lön, men det står ingenstans att den måste vara exakt densamma, på öret. Dessutom står det också ”eller inom yrket eller branschen”, vilket alla – även Sydsvenskan i sin text ovan – tycks ha missat! Denna del av meningen ger, som jag ser det, ett klart utrymme att tolka lagen så, att om någon utlänning med AT har fått en hundralapp eller två mindre än någon som lyder under kollektivavtal men lönen är gängse inom yrket eller branschen, så ska han inte kastas ut ur landet för det.

Vad jag kan förstå behövs det inga ingripanden av representanter för politiska partier. Det torde i stället främst – eller kanske rentav enbart – handla om att Migrationsverket tillämpar lagen felaktigt och/eller övernitiskt, och då borde väl dess uppdragsgivare, regeringen, ta verket i örat och förklara vad som står i lagen och vad lagstiftaren menat. Jag minns förresten diskussionerna innan bestämmelserna om arbetskraftsinvandring trädde i kraft den 15 december 2008 mycket väl. Det var viktigt att det inte skulle vara facket som skulle bestämma vilka som fick anställas och det var viktigt att det inte var hugget i sten att kollektivavtalsenliga bestämmelser skulle gälla. Därav den skrivning som kan läsas i lagen.

Sedan måste man förstås försäkra sig om att mindre nogräknade arbetsgivare inte sätter i system att fuska och låtsas som om de inte visste, utan handlade i god tro… Det finns alltid flera sidor av saker och ting. Men det är alltså en annan sida av saken och det är inte det som denna text handlar om.

 

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.

Arkiv

Kategorier