En lärare för asylsökande och asylinvandrade skriver om hur det ser ut i den verklighet som politikerna i Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet vägrar se eller av någon anledning inte låtsas om. En verklighet som också aktivisterna och lobbyisterna, som kräver att afghaner, samtliga vuxna och samtliga utan asyl- eller skyddsskäl, ska få stanna och försörjas i Sverige, också vägrar låtsas om.

Så här skriver läraren:

Det är märkligt att elever som faktiskt knappt är i skolan ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige på grund av studier, trots att de i realiteten knappast varit i skolan.

Jag råkade höra detta inslag på Sveriges Radio den 13 september. Intressant eftersom det är ett enormt problem på IMSPR* som de olika språkintroduktionsprogrammen vanligtvis kallas.

Nuförtiden har ju skolorna digitala system för registrering av elevernas närvaro. I olika redovisningar (kvalitetsredovisningar etc) tvingas ju varje skola redovisa verksamheten – närvaron inkluderad – ofta program för program. Att inga medier tagit fram statistik för den faktiska närvaron för gruppen som är aktuell för nya gymnasielagen, de ’före detta barnen’ – är häpnadsväckande. Det borde vara en självklarhet att ta fram dessa fakta i rapporteringen kring ”gymnasielagen”, det är fakta som politikerna borde upplysas om och som allmänheten har rätt att få kännedom om.

Av egen erfarenhet vet jag att frånvaron är ett enormt stort problem för oss som jobbar på introduktionsprogram med inriktning nyanlända. Ofta vänder det lite när eleven får uppehållstillstånd eftersom socialtjänsten då kräver närvaro i skolan för att bidrag ska betalas ut, studiebidrag räknas väl in som inkomst. Men elever med 40 – 60 procents frånvaro är inte alls ovanligt. Har eleven inte uppehållstillstånd kan skolan egentligen inte göra någonting, de eleverna får ju inte studiebidrag från CSN. När de får studiebidrag tar det eviga förhandlandet över, varje sen ankomst, icke godkänd frånvaro, tröga datasystem ska förhandlas – till elevens fördel och efter varje lektion.

Att elever i asylprocessen mår dåligt är ingen nyhet, men skolorna har inga maktmedel och dessutom är ju gymnasiet en ’frivillig skolform’. Men närvaroplikt råder om man tackat ja till en plats som man ju då uppehåller och som inte kan gå till någon annan.

Det är dessutom en kamp om pengar. Friskolor tar in elever som är mycket långt ifrån att uppfylla kunskapskrav och betyg för årskurs 9 på sina så kallade yrkesintroduktionsutbildningar. Det rör sig om elever som saknar betyg för årskurs 9 i svenska, matematik, engelska.

Kravet på betyg i engelska kan undantas, men då ska läraren anse att eleven ”har en chans att klara kraven för engelska årskurs 9 inom 1-2 år”; eleven ansöker om dispens.

När det gäller behörighet för att söka till gymnasiet är det betyg från årskurs 9 som gäller, och till de nationella programmen är det krav på betyg i svenska, engelska och matematik.

Skollagen talar om vad som gäller, men kommunerna har rätt (eller tar sig rätt) att göra som de vill. En djungel, med andra ord.

Kommentar: Så långt denna lärare. Andra som hör av sig om djungeln därute i verkligheten, berättar samma sak. Mycket hög frånvaro och svag vilja att faktiskt studera är mycket vanligt. En annan lärare som hört av sig med ungefär samma berättelse som ovan, säger att han vägrar skriva ”begäran om dispens” för elever som är på nybörjarnivå i engelska eftersom han bedömer att de absolut inte på 1-2 år kommer att klara att nå kunskapskraven för betyg i årskurs 9. Ändå har en del av dessa elever, trots nästan obefintliga kunskaper, kommit in på gymnasieprogram… Vilket innebär att skolor och lärare är en del av fusket, en del av den här kostsamma och helt vansinniga gymnasielagscirkusen.

Till slut: Lärare som har liknande – eller andra – erfarenheter på området får gärna skriva om dem.

*IMSPR = Introduktionsprogrammet inriktning Språkintroduktion. Efter utbildningen kan man söka till gymnasiet. Från och med 20 juli 2018 ska elever på språkintroduktion endast få undervisning i enbart svenska eller svenska som andraspråk under en kort inledande period (Gymnasieförordningen 6 kap § 8). Därefter ska språkintroduktion också innehålla ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. (Skolverket).

© denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.