Galenskaperna kring så kallade ensamkommande barn måste få ett slut någon gång! Det är inte Sveriges sak att hysa och försörja personer, bland dem asylbedragare, som vi varken vet vilka de är, varifrån de kommer, varför de är här eller ens hur gamla de är. De som har asylskäl, som styrker sin identitet, sin nationalitet, sin asylhistoria, anger sanningsenliga skäl för varför de är här och styrker sin ålder (speciellt om de säger sig vara minderåriga) får en asylprövning som utgår från all denna information.
Jag hörde berättas av en vän som hade träffat en anställd på ett HVB med fyra ”ensamkommande” i släptåg. Vännen hade undrat särskilt över varför ett av dessa ”barn”, som såg ut att vara i minst 35-årsåldern, hanterades som minderårig. Den HVB-anställde svarade att:
Om han uppfattar sig som 16 år gammal så behandlar vi honom som 16 år gammal.
Här nedan publiceras Annika Borgs bilder (med tillstånd av fotografen) från den sittstrejk som hitkomna, påstått minderåriga pojkar och män i varierande åldrar, tillsammans med främst svenskor (alltså främst kvinnor) begår utanför riksdagen. Uppenbarligen har tillstånd beviljats av Polisen, annars skulle de inte kunna sitta där och uppta så stort utrymme. För hur lång tid tillstånd att demonstrera getts är inte känt. Här är bilderna på de ”ensamkommande barnen”:
Personer som fått avslag vägrar acceptera beslut från Migrationsverket och migrationsdomstolen, utan kräver att ändå, trots avslag i enlighet med svenska lagar och bestämmelser och internationella konventioner, få stanna här. Personer som ännu inte fått sina beslut kräver att få positiva beslut, det vill säga att få stanna för att de ”vill leva här och bygga sin framtid här”. Men så fungerar det inte i något land på jorden och ska givetvis inte göra det i Sverige heller. Asylprocesserna och besluten efter dem ska respekteras och efterlevas. Sverige ska inte vara ett land dit man kan komma och kräva att man ska få stanna oavsett skäl eller inte.
Klicka på textrutan för att läsa artikeln.
Här i Dagens Nyheters artikel med den felaktiga rubriken – att de aldrig lär sig att det handlar om asylsökande eller personer som inte längre är asylsökande om de har fått avslag på sina ansökningar, inte om ”flyktingar”? Hur svårt har det varit att lära sig det under 20 år? Ur texten:
I ett öppet brev till Mikael Ribbenvik skriver de sittstrejkande ungdomarna:
”Är verkligen Sverige ett moraliskt land när man säger åt svenskar att inte åka till Afghanistan för att det är farligt, men man tycker det är säkert för oss unga människor att leva där. Det är inte mänskligt.”
Varför förklarar ingen för dessa personer, något som tydligt förklarades i Helsingin Sanomat i Finland redan den 21 maj 2016, att:
Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit.
Flora Kuparinen, som leder kris- och biståndsteamet säger, att Migrationsverket och Utrikesministeriet gör bedömningar om två helt olika saker.
– Migrationsverkets bedömningar rör personer som bor eller har bott i länderna, för vilka kulturen är bekant. De talar landets språk och avviker inte från majoritetsbefolkningen. Utrikesministeriets reseråd riktar sig till vanliga finländska resenärer som inte känner till lokala förhållanden. Det är mot dem vi försöker uppskatta säkerhetsrisker.
Också Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio påpekar att det riktas andra hot mot västerländska resenärer än mot den lokala befolkningen.
Vidare citeras ur EU:s skyddsgrundsdirektiv, som också gäller för Sverige, av det finska Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio. Detta borde också asylsökande och de som fått avslag i Sverige borde få information om:
– I EU:s skyddsgrundsdirektiv talas också om ”urskillningslöst våld” vars nivå är extremt hög. Just nu uppskattar man att våldsnivån i Syrien är så hög att direktivet uppfylls. I Afghanistan, Irak och Somalia däremot är våldsnivån inte i något område så hög att det uppfyller kriterierna som anges i direktivet. Av dem som kommer från dessa länder förutsätts alltså att kriterierna risk för individuell förföljelse eller allvarligt skada uppfylls.
Det är ju faktiskt också vad det svenska Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik har sagt till TT under Almedalsveckan i Visby i början av juli:
– Det krävs väldigt mycket för ett generellt ställningstagande. Att konflikten skulle nå den nivån att den drabbar envar överallt i landet urskillningslöst – det är först när man kommer till den nivån som vi har generell inhibition.
Måtte Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets generaldirektör, inte vackla under trycket av megafonhögljudda aktivister från nätverket #vistårinteut och andra, utan stå vid sitt tydliga ord i media. Och måtte ansvarstagande svenskar som vill hjälpa asylsökande börja ge dem korrekt information och inte låta dem tro att de kan kräva uppehållstillstånd när lagliga skäl inte finns. Att låta dem tro att tro lagar och regler plötsligt ska ändras så att mängder av personer utan lagenliga skäl – och inte sällan på bedrägliga grunder – plötsligt ska ges uppehållstillstånd här, är osmakligt och omoraliskt.