Finland. Ur ”Förhandlingsresultat om regeringsprogrammet”, publicerat den 16 juni 2023.

Det tog sju veckor av mycket tuffa förhandlingar för Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna att lyckas komma fram till ett gemensamt regeringsprogram den 16 juni. Samtliga fyra partier fick ge och ta och en del frågor var förstås svårare att kompromissa om än andra. Men så är det i en demokrati och till slut lyckades de ro ett regeringsprogram i land som alla kunde acceptera/tolerera.

Här ett antal blandade korta ”nedslag” i det hela 260 sidor långa dokumentet som ska gälla 2023–2027 och har rubriken ”Ett starkt och engagerat Finland”:

 Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

• Finland ska fortsätta åtgärderna för att stärka kolsänkan. Finland ska samtidigt påverka EU så att unionen inte begränsar användningen av skogarna.
• Lättare att avskeda personal, ingen lön första sjukdagen – strejkrätten begränsas.
• Integrationslagen ska ändras så att tyngdpunkten flyttas från invandrares rättigheter till deras skyldigheter och deras eget ansvar.
• Finland arbetar aktivt för att det inte ska bildas parallella samhällen.
• En modell med riktad arbetskraftsinvandring från utvalda länder för att styra arbetskraftsinvandringen införs. Rekryteringen ska inriktas på grupper med särskild kompetens i länderna i fråga. Länderna är Indien, Filippinerna, Brasilien och Vietnam.
• Invandrare ska få socialskydd på andra villkor än fast bosatta finländare.
• Uppehållstillstånd för studerande och forskare utreds och begränsas utifrån skyddspolisens bedömning inom säkerhetskritiska branscher, såsom teknik med dubbla användningsområden.
• För att få permanent uppehållstillstånd kommer det att krävas att man bott sex år i Finland. Det ska ställas strängare villkor för klanderfritt beteende.
• Utkomststödet och arbetsmarknadsstödet ersätts för invandrares del med ett integrationsstöd, i vilket det inkluderas ett incitament och en skyldighet att integreras.
• Användningen av sänkt utkomststöd och arbetsmarknadsstöd som sanktion effektiviseras i fall där en invandrare inte följer sin integrationsplan, inte deltar i språkutbildning eller inte avlägger slutprovet med godkänt resultat inom utsatt tid.
• Uppehållstillstånd på grund av arbete förbinds starkare med arbete än för närvarande, så att en person måste lämna Finland om personens anställningsförhållande upphör och personen inte inom tre månader har ingått ett nytt anställningsförhållande.
• Den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet kan inte beviljas permanent uppehållstillstånd. Kravet på oförvitlighet skärps.
• För en utlänning som befinner sig utanför Finland görs det möjligt att utan att personen hörs i Finland återkalla uppehållstillståndet och meddela inreseförbud på grund av äventyrande av allmän ordning och säkerhet eller av nationell säkerhet.
• Statusen som skyddsbehövande upphör när behovet av skydd upphör eller om en person genom att resa på semester till sitt ursprungsland utnyttjar det skydd som statusen ger.
• Möjligheten att kriminalisera olaglig vistelse i landet som en gärning som är belagd med fängelsestraff utreds med beaktande av konsekvenserna för den offentliga ekonomin.
• Möjligheterna att återsända personer som vistas olagligt i landet till tredjeländer i situationer där de inte kan återsändas till sina hemländer utreds.
• Olika sätt att förhindra sken- och tvångsäktenskap genom att utnyttja systemet för familjeåterförening utreds.
• Förutsättningarna för att lämna in nya ansökningar skärps och ogrundade nya ansökningar förhindras.
• Finskt medborgarskap är inte någonting man får automatiskt, förutsättningen för det är en lyckad integration.
• Medborgarskapslagen revideras så att villkoren för naturalisation skärps. Boendetiden i Finland förlängs till åtta år.
• Den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet kan inte beviljas medborgarskap.
• Återkallande av medborgarskap möjliggörs i fall där personen i fråga har fått medborgarskap genom att förfara på ett bedrägligt sätt, lämna oriktiga uppgifter eller dölja någon viktig omständighet.
• De mest nödställda ska i första hand bistås i ursprungsområdena.
• Mekanismen med asylsökande som baserar sig på passage av Europas gränser och ansökan om asyl i Finland minimeras.
• Regeringen ser till att asylprocessen inte blir en kanal för jobbsökning och arbetskraftsinvandring.
• Regeringen skärper villkoren för permanent uppehåll. Målet är att uppmuntra till integration och förmedla en bild av en framtid i det finländska samhället.
• Inkomstbeskattningen ska sänkas med omkring en halv miljard euro. Det sker främst genom arbetsinkomstavdrag och barnavdrag.
• Möjligheterna för förvärvsarbetande närståendevårdare att kombinera närståendevård och förvärvsarbete förbättras. Deltidsarbete och distansarbete möjliggörs vid förändringar i familjesituationen.
• Det ska göras snabbare och smidigare för yrkesutbildade personer som utbildats utanför EU/EES att få rätt att utöva yrke. Möjligheterna att genomföra en enhetlig nationell språkutbildning utreds.
• Regeringen har för avsikt att stärka Statistikcentralens resurser för att samhällets informationsresurser snabbare ska bli tillgängliga som underlag för beslutsfattande och forskning.
• Aktiesparkontonas övre investeringsgräns höjs till 100 000 euro. Regeringen utreder möjligheten att ge aktiesparkonton åt nyfödda, och en liten startsumma av staten.
• Cybersäkerheten för informationssystemen för social- och hälsovårdstjänster stärks.
• Starkare alkoholdrycker ska bli tillgängliga i matbutikerna, gränsen för alkoholhalten höjs från 5,5 till 8 procent. Regeringen ska utreda om matbutikerna skulle kunna sälja drycker på upp till 15 procent.
• Det ska entydigt vara tillåtet att köpa alkohol från andra EU-länder och bestämmelserna ska förtydligas.
• En ny lag ska göra det möjligt att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolorna.
• Utländska studenter (utanför EES-området) ska betala avgifter som täcker hela utbildningen.
• Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska och som utgör ett krav för statsförvaltningens personal ska vara avgiftsfria. Möjligheten att erbjuda dessa examina som en del av en högskoleexamen ska utredas.
• Finlands skogspolitik ska hållas i nationella händer. Skogsägarens beslutanderätt i fråga om användningen av skogen ska stärkas.
• Konsumtionen av, tillgången till och exporten av inhemsk fisk ökas genom att tillståndsprocesser och reglering i anslutning till fiskodling lättas upp och möjligheterna till fritidsfiske samt yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar förbättras.
• Onödiga jaktbegränsningar i fråga om livskraftiga arter, såsom storskarv och vitkindad gås.
• Finlands rena natur med dess biologiska mångfald ges allt större betydelse som en finländsk konkurrensfördel och resurs för livskvalitet.
• Finlands självförsörjning i fråga om energi stärks på ett hållbart sätt genom åtgärder som främjar en omställning till ren energi.
• Finland behöver mer kärnkraft. Regeringen förbinder sig till att godkänna alla ansökningar om principbeslut som uppfyller kriterierna och där sökandens bakgrund är godtagbar med hänsyn till den nationella säkerheten. Regeringen främjar finansieringslösningar som gäller kärnenergiprojekt.
• De viktigaste målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och garantera finländarnas säkerhet och välfärd.
• Som medlem i Nato upprätthåller Finland en trovärdig försvarsförmåga under alla förhållanden och bereder sig på att i enlighet med sina skyldigheter stödja de övriga Natoländerna.
• Regeringen genomför en reform av utrikesförvaltningen till stöd för den nya eran inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
• Finland stärker sin kompetens i frågor som gäller kärnvapen.
• Finland tar på sig en aktiv roll i Natos krishantering och bekämpning av terrorism.
• Finlands nationella försvarsförmåga grundar sig också i fortsättningen på allmän värnplikt, försvar av hela landet och en hög försvarsvilja.
• Regeringen godkänner inte att EU:s förbud mot och begränsningar av användningen av bly utvidgas till att omfatta kulor.
• Som villkor för Finlands utvecklingssamarbete fastställs att partnerlandet tar emot sina egna medborgare och ger sitt stöd till den internationella regelbaserade ordningen.
• Finland förbereder sig proaktivt på hybridhot.
• Det är i Finlands intresse att EU utvecklas till en bättre och mer fungerande union.
• Regeringen lyfter fram främjandet och försvarandet av Finlands nationella intressen i EU till en central prioritering för varje ministerium.
• En central målsättning för alla ministeriers EU-politik ska vara att främja och försvara Finlands nationella intressen.
• Regeringen gör årligen upp en EU-strategi för att påverka frågor som är av intresse för Finland.
• Regeringen betonar utöver rättigheterna också individens skyldigheter och ansvar.
• Regeringen granskar om bestämmelserna om fastighetsförvärv och fastighetsbesittning är tillräckliga i fråga om aktörer utanför EU- och EES-området.
• Regeringen ökar antalet anställda i polisuppgifter till 8 000 polisårsverken före utgången av valperioden.
• Regeringen utreder eventuella behov av att reformera polisutbildningen. Inträdeskraven för polisutbildning sänks dock inte.
• Regeringen bekämpar kraftigt organiserad brottslighet.
• Regeringen bedömer och förbättrar förutsättningarna för användning av biometri för ändamål inom brottsbekämpning och brottsförebyggande.
• Regeringen utarbetar före utgången av 2023 ett omfattande åtgärdsprogram för att stoppa ökad ungdoms- och gängbrottslighet i Finland.
• Regeringen säkerställer Finlands gränssäkerhet.
• Gränsbevakningsväsendets befogenheter utvecklas i enlighet med kraven i den säkerhetspolitiska miljön.
• Stängslet vid östgränsen byggs med beaktande av erfarenheterna från pilotfasen och så snabbt som det är ändamålsenligt.
• Kunnandet när det gäller den egna beredskapen stärks i alla befolkningsgrupper, bland annat genom vägledning, rådgivning och tillsynsverksamhet.
• Regeringen inleder en reform av fängelsenätverket för att verkställigheten av straff ska vara säker och kostnadseffektiv.
• Överskuldsättning förebyggs och de som redan är överskuldsatta får hjälp.
• Regeringen satsar särskilt på att stärka de ungas ekonomiska kunnande.
• Regeringen förstärker en samhällskultur där god diskussion och utbyte av åsikter finns med redan från barndomen för att trygga yttrande- och åsiktsfriheten enligt grundlagen.
• Regeringen söker omedelbara lösningar för att säkerställa att de farligaste fångarna med tanke på samhället och andras säkerhet inte friges. Ett förvaringsstraff införs.
• Kvinnlig könsstympning kriminaliseras ännu tydligare i strafflagen. Även att föra minderåriga flickor utomlands för könsstympning kriminaliseras.

Kommentar: Eftersom dokumentet ”Förhandlingsresultat om regeringsprogrammet” omfattar hela 260 sidor så är ovanstående utdrag förstås bara en bråkdel av vad man kan läsa i det.

Notera: Detta är självklart ingen ”recension” eller analys av regeringsprogrammet utan just ”korta utdrag” ur detsamma. Jag har – som i början av det här inlägget nämns – lagt en länk till till dokumentet, så att den som så önskar kan ta del av hela innehållet.