Också 7–12-åringar ska höras i asylprocessen då det gäller familjer som konverterat till kristendomen. Enligt Migrationsverket handlar det bland annat om att garantera barnets bästa och rätt till religionsfrihet.

Migrationsverket skickade den 18 maj ett meddelande till flyktingförläggningarna om den nya praxisen. Ett följebrev som läckt ut på sociala medier väckte på måndagen misstankar om att det handlar om att fiska information av barnen som kan stjälpa familjens ansökan, men enligt Anu Karppi, chef för området som gäller religionsfrågor vid Migrationsverket, hade några av formuleringarna lagts till efteråt. Vad som med säkerhet står i Migrationsverkets meddelande är däremot att:

”Utgångspunkten är att också barnet ska ges en möjlighet att berätta om sin egen religion, och att försäkra att barnets rätt till religion och religionsfrihet inte kränks”.

– Det handlar om att bättre beakta barnets bästa i asylprocesserna. Hur vi bättre kan bedöma barnets bästa är ett utvecklingsarbete som har pågått vid Migrationsverket under det senaste året, säger Karppi.

Varför gäller det bara barn i familjer som konverterat?

– Det beror på att vi nu har ganska många asylprocesser där asylgrunden är att familjen konverterat, och det är en sådan sak som oftast rör hela familjen. Asylgrunder som bygger på sådant som hänt föräldrarna i hemlandet är barnen ofta kanske inte medvetna om, och då är behovet av att höra dem mindre. Men tanken är nog att vi ska börja höra yngre barn i högre grad också vid andra asylskäl.

Vad frågar ni av barnen?

– Vi kan fråga om vad barnet sett och gjort i församlingen, vad barnet lärt sig och upplevt. Men det finns inte ett visst frågebatteri, utan situationen anpassas till barnets ålder och barnets villkor.

Frågar ni om föräldrarnas tro?

– Nej, meningen är att utreda barnets egen situation och åsikter. Men det är klart att om barnet berättar något som står i strid med vad föräldrarna berättat så kan föräldrarna sedan höras på nytt om saken vid behov.

De som konverterat till kristendomen utgörjust nu den största gruppen som väntar på beslut eller intervju, och fler är att vänta då förvaltningsdomstolarna hänför ärendena tillbaka till Migrationsverket för utredning av de nya grunderna. För tillfället pågår närmare tusen asylprocesser med den här asylgrunden.

– Vi utreder bland annat den sökandes motiv, hur djupt rotad den nya religionen blivit, hur permanent förändringen kan bedömas vara och om den blivit en viktig del av identiteten.

Någon statistik över hur stor andel av dem som konverterat som får positivt beslut finns inte, men klart är att största delen får avslag.

– Har man en väldigt kort historia som konverterad och det handlar om en förnyad ansökan så är tröskeln nog ganska hög. Men situationen kan förstås ändras med tiden och vara en annan då processen når förvaltningsdomstolen, säger Karppi.