Klicka på textrutan för att läsa texten och se debatten på MTV Uutiset (på finska).

Juhana Vartiainen: Med asylsökande förbättrar man inte Finlands ekonomi, en del av invandrarna har lyft bidrag i över 20 år – orsaken till sysselsättningproblemen i Finland kan dock sökas på annat håll.

Först några kommentarer till rubriken:

Juhana Vartiainen är ledamot av Finlands riksdag för Samlingspartiet. Han har under lång tid bott och verkat också i Sverige och är både finsk och svensk medborgare. Vartiainen är ekonom och var i Sverige forskare vid Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning och Konjunkturinstitutet. I Sverige var han socialdemokrat, han var socialdemokrat i 37 år. I Finland är han riksdagsledamot för Samlingspartiet (motsvarar ungefär Moderaterna i Sverige).

2.   Suomen Perusta (ungefär “Finlandsstiftelsen”, det har inget officiellt namn på svenska) är Sannfinländarnas tankesmedja.

3.  Notera att man använder ordet “problem” i rubriken, inte “utmaningar”…

Ur artikeltexten:

Hur kan vi få ut fler invandrare i arbetslivet och därmed också gynna finsk ekonomi och finska skattebetalare? Ämnet diskuterades i MTVs Uutisaamu (Nyhetsmorgon) av Juhana Vartiainen, Samlingspartiet, och Samuli Salminen, forskare vid tankesmedjan Suomen Perusta.
* * *
Sannfinländarnas tankesmedja Suomen Perusta publicerade förra veckan (vecka 6, övers. anm.) Samuli Salminens rapport enligt vilken 25 procent av allt försörjningsstöd betalas ut till utlandsfödda. I huvudstadsregionen betalades cirka 40 procent av försörjningsstödet till invandrare och deras barn som fötts i Finland.
* * *
– Den centrala upptäckten i min forskning är att invandringspolitiken inte har varit lyckad, säger Samuli Salminen.

Enligt hans utredning är en del av invandrarna fortfarande efter 20 år beroende av försörjningsstöd, alltså mångdubbelt mer än när det gäller finländarna.

– Det ser också ut som att integration (i Finland) inte sker ens när det gäller andra generationens invandrare. Bland dem är försörjningsstödet till 20-åringar  mycket större jämfört med majoritetsbefolkningen, fortsätter Salminen.

Vartiainen betonar att rapporten inte innehåller någon ny information för honom. Enligt honom, som representerar Samlingspartiet, måste man skilja mellan asylsökande och utlänningar som kommer för att arbeta.

– Asylsökande förbättrar sällan sitt beroendeförhållande i nästan något land. Ironiskt nog kan man säga att de har blivit mycket integrerade, eftersom de har vant sig vid att leva på försörjningsstöd, säger Vartiainen.

Enligt Vartiainen är det en betydande skillnad på försörjningsstödet i Finland jämfört med i Sverige:

– När Osmo Soininvaara och jag skrev en rapport 2013 om incitament för lågavlönade att arbeta, alltså före den stora asylsökarvågen, fanns det i absoluta tal lika många bidragstagare i Finland som i Sverige, som är ett två gånger så stort land. I Sverige har socialbyråerna en striktare linje.

Enligt Samuli Salminen, Suomen Perusta, är det också andra än asylinvandrade som klarar sig dåligt i Finland.

– Större delen av dem som kommer från utomeuropeiska länder till Finland för att arbeta kommer till låglönejobb. Bland dessa individer varierar arbete och löner, och påverkan på den offentliga ekonomin förbyts mycket snabbt och blir negativ efter att de befunnit sig i landet några år.

Samuli Salminen anser att Finlands invandringspolitik måste ändras drastiskt, om man vill att Finland ska ha nytta av den.

– Som det nu är så kommer det människor hit till oss som inte ens efter lång tid klarar sig själva.

Vartiainen menar att det knappast någonstans i Finland råder oenighet om att den nuvarande asylprocessen är till hjälp för den offentliga ekonomin:

–  Men naturligtvis måste man kunna söka skydd hos oss. Det omfattas av internationella konventioner.

Information: Det är krävande och tar tid att översätta texter från finska till svenska, därför är hela artikeln inte översatt.

 

 

 

 

© Merit Wager, som översatt texten.