Klicka på textrutan för att lläsa hela artikeln på Yles sajt (på finska).
Föräldrar kan få böta om en minderårig slutar gymnasiet eller yrkesskolan för tidigt – Yle har utrett vilka konsekvenser ”skolflykt” får
Den förnyade lagen förpliktigar unga upp till och med 18 års ålder att studera. Av en rundringning som Yle gjort är det ännu i kommunerna oklart hur övervakningen ska ske och hur man ska kunna hålla kvar minderåriga i skolan.
Vidare i artikeln:
Den hundraåriga läropliktslagen förnyas och medför i år konkreta förändringar i de ungas liv. Läroplikten höjs till 18 år. Det innebär att minderåriga unga inte längre får sluta studera och till exempel börjar arbeta. Redan i början av året trädde lagen i kraft som ålägger eleverna att söka sig till högre studier efter grundskolan.
En del praktiska frågor är ännu inte lösta:
Skolåret som börjar i augusti kommer att visa hur mycket extra arbete kommunernas och skolornas växande tillsynsansvar kommer att medföra och hur man ska klara av att se till att alla minderåriga slutför sina studier. Att bara vara inskriven i en skola räcker inte för att uppfylla kriterierna för läroplikten.
Yle utredde vad som händer om en elev uteblir från skolan eller studierna inte ger resultat.
1. I första hand ligger ansvaret på föräldrarna
Enligt lag måste vårdnadshavaren se till att barnet fullgör sin obligatoriska utbildning. Underlåtenhet att övervaka detta kan leda till att föräldern straffas.
Domstolarna behandlar emellanåt fall där vårdnadshavaren för ett enskilt barn anklagas för att ha försummat sin tillsynsskyldighet. Tidigare har fallen handlat om slutförandet av grundskolan.
I framtiden är det möjligt att också vårdnadshavare för gymnasieelever kommer att bli föremål för polisutredning. Vårdnadshavaren kan åläggas böter för sådan oaktsamhet. Straffet kräver avsiktlig eller grov vårdslöshet. Grunderna för straffet anges i § 22 i Läropliktslagen.
I övrigt beskrivs i texten skolans tillsynsskyldighet (egentligen ”övervakningsskyldighet”) samt kommunens möjlighet att ingripa.
Kommentar: Till ovanstående kan tilläggas att man i Finland valt att lägga det tionde grundskoleåret i slutet, det vill säga som en tionde klass. Därmed blir givetvis lektionstiden betydligt längre och man lär sig betydligt mer än om man hade valt den modell som Sverige valt.
I Sverige lägger man det tionde året i början skolgången; skoldagarna blir bara fyra timmar långa och innebär i princip bara att ”förskoleklass” blir ”klass 1”. Tämligen meningslöst och, som så ofta och på så många samhällsområden i detta land: ogenomtänkt. Man borde, när man nu ändå förlänger skolplikten i Sverige, ha gjort som Finland för att det skulle ge faktisk och betydande effekt. Sverige är ju redan ett land vars studieresultat inte imponerar i bland annat PISA-mätningarna.