Klicka på textrutan för att ta del av hela texten på Iltalehtis sajt. På finska.
30 – 40 procent av alla coronapositiva i Nyland under hösten har varit utlandsfödda. Överläkare: Andelen invandrare har varit stor.
Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), säger att andelen personer med invandrarbakgrund som har smittats med en coronainfektion i HUS-området ligger kring 30 procent.
– Ja, det är helt klart mer än deras andel av befolkningen. Av de senaste 200 infektionerna stod utlänningarna för cirka 30 procent. Detta är inte ett exakt antal efter ett enda prov. Ibland är antalet högre, ibland lägre, kommenterar Järvinen till Iltalehti på onsdagen.
Enligt Asko Järvinen har man fått fram siffrorna erhållits genom att beräkna andelen som talat främmande språk (ett annat språk än finska eller svenska) av det totala antalet smittade i HUS-området.
De uppgifter som Iltalehti fått vad gäller situationen i Nyland visar att i september och oktober samt under första hälften av november var 30-40 procent av dem som var coronapositiva födda utomlands. Denna information finns i registret för infektionssjukdomar. I denna grupp ingår bland annat både gästarbetare och finländare födda utomlands och personer med utländsk bakgrund som bor i landet. Siffrorna inkluderar till exempel inte personer med invandrarbakgrund födda i Finland.
Enligt Statistikcentralen hade 423.494, eller cirka 8 procent av befolkningen i Finland utländsk bakgrund förra året. Siffran för Nyland var 14,2 procent. Enligt Statistikcentralen är personer med utländsk bakgrund personer vilkas båda föräldrar, eller den enda kända föräldern, födda utomlands.
– Vi ser att man i de lägre sociala klasserna är mer rörliga. De har sådana jobb att de rör sig mer. De är mer trångbodda, vilket innebär att det uppstår fler familjeinfektioner. Och de reser antagligen också mer till sina egna (ursprungs)länder, förklarar Järvinen.
Helsingforsaren Suldaan Said Ahmed, kommunfullmäktig för Vänsterförbundet, född i Somalia, instämmer. Enligt hans uppfattning är fenomenet en ”stark klassfråga”, inte en medborgarfråga.
– Till exempel arbetar många invandrare inom vårdsektorn, vid ”fronten”. Många lågavlönade invandrare har också större familjer och lever trängre än många andra finländare, förklarar Said Ahmed. Detsamma gäller bland lågavlönade invandrare runt om i världen, att sjukligheten är högre än genomsnittet. Trånga lägenheter och stora familjer leder lätt till en situation där de sjuka inte kan isoleras i ett eget rum. Så småningom kommer hela familjen att bli sjuk.
Det säger Said Ahmed, som också själv insjuknade i corona i våras. Enligt honom handlar det inte om att personer med invandrarbakgrund skulle vara likgiltiga, inte bryr sig om coronaviruset eller informationen om det, utan just om levnads- och arbetsförhållandena.
– Många lågavlönade personer med invandrarbakgrund har inte möjlighet att arbeta på distans.
Said Ahmed önskar dock att till exempel Helsingfors stad informerade om korona på andra språk än finska och svenska, alltså på många invandrares modersmål.
Infektionsöverläkare Asko Järvinen ser också något bra i infektionsnivåerna bland invandrare.
– Det visar ju att man går och testar sig. Det är positivt och vi får hoppas att det fortsätter.
Helsingfors andel av de coronasmittade i Finland den 17 november var 31 procent.
Klicka på textrutan för att ta del av hela texten på Iltalehtis sajt. På finska.
Med de här åtgärderna försöker man i Helsingfors och Vanda minska coronasmittan bland invandrarna
I huvudstadsregionen är invandrarna överrepresenterade i coronainfektionsfrekvensen särskilt i Helsingfors och Vanda. Därför har städerna har intensifierat sina åtgärder för att bekämpa coronaviruset med invandrarsamhällena de senaste dagarna.
Under hösten har cirka 30–40 procent av dem som i Nyland drabbats av coronainfektioner varit födda utomlands. 14,2 procent av regionens befolkning har utländsk bakgrund.
– I Helsingfors har 31 procent av de smittade talat ett annat språk än finska eller svenska, säger Timo Lukkarinen, chef för Helsingfors hälsocentraler. År 2019 hade 16 procent av Helsingfors befolkning utländsk bakgrund. Mer än 20 procent av invånarna i Vanda talar ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska, men de exakta siffrorna gällande coronainfektioner hos invandrarna i Vanda har inte rapporterats.
– Invandrarbefolkningen är överrepresenterad i coronainfektioner i Vanda, säger borgmästare Ritva Viljanen. Överrepresentationen beror på att många invandrare arbetar i tjänstesektorer där infektionsrisken är högre. Det är känt från Europa och USA att minoritetsgrupper med låg inkomst drabbats mest av corona. I huvudstadsregionen jobbar många invandrare i yrken där det inte går att arbeta på distans, som städare, bussförare eller inom vården. I många etniska grupper är också kulturen annorlunda och familjeumgänget tätare än bland infödda finländare. Dessutom kan bostäderna vara mer trånga, vilket kan leda till fler infektioner inom familjerna.
Regionen, liksom också HUS, vidtar man många åtgärder för att begränsa coronasmittan hos invandrarbefolkningen. Till exempel ges information om corona i många olika kanaler och på flera språk. Enbart i Helsingfors ges råd och rekommendationer om corona på nästan 20 språk.
Också social- och hälsovårdstjänster, skolor och förskoleundervisning sker på många språk. Information ges också i sociala medier, bland annat med hjälp av videor.
På grund av den allvarliga ökningen av coronasmitta har Helsingfors och Vanda också ökat antalet personer till fots som informerar om användningen av ansiktsmasker och säkerhetsavstånd, ger hygieninstruktioner, och berättar om testning och karantän. Flerspråkiga grupper har till exempel gått till köpcentra och till ställen där ungdomar samlas.
– Vi har också diskuterat med företagarna i köpcentrumen, träffat imamer och representanter för invandrarorganisationer, så att vi kan samarbeta bättre och genomföra till exempel mobil coronatestning, säger Ilkka Haahtela, direktör för invandrings- och sysselsättningsfrågor i Helsingfors. Det är inte bara en fråga om kommunikation utan också en fråga om attityder och agerande. Ingen grupp kan tänka att ”i vår kultur behöver vi bry oss om detta”.
Haahtela betonar att det faktum att människors träffas inte i sig är en coronarisk, förutsatt masker används, säkerhetsavstånd upprätthålls och hygieninstruktioner följs.
– Men om man inte följer de här reglerna, då, finns det risk att coronaviruset sprids i vilken grupp som helst. Haahtela håller varje individ ansvarig för sina handlingar.
– Vi kan inte gå och tvätta någons händer med våld eller sätta på någon en ansiktsmask. Den som inte följer coronainstruktionerna får ta och se sig själv i spegeln.
Vandas borgmästare Ritva Viljanen har också träffat representanter för invandrarsamhällen.
– Jag hade ett mycket konstruktivt möte med personer från invandrarorganisationer i fredags. De lovade att ringa sina medlemmar och även att dela ut masker.
På måndagen träffade Ritva Viljanen också ledare för religiösa samfund som verkar i Vanda.
– Vi har nu en order om att olika evenemangs storlek inte får överstiga 20 personer, men det gäller inte för religiösa samfund. Jag bad emellertid de religiösa samfunden också ska anamma dessa strängare åtgärder, och till följd av detta kommer till exempel inte mer än 20 personer inte få komma in i moskéerna i fortsättningen och säkerhetsavstånden kommer att efterföljas striktare, säger Viljanen.
I HUS-området härstammar nu mer än 60 procent av coronasmittan från familjesammanhang och privata fester.
– Om folk nu bara tänker på att man inte får ordna några tillställningar för fler än tio personer, att man alltid ska använda ansiktsmask när man går ut, iakttar god handhygien och håller säkerhetsavstånd, då skulle vi kunna få den här sjukdomssituationen under kontroll, säger Viljanen.
Se fördelningen av infektioner per distrikt genom att klicka på textrutan till Helsingfors stad (alltså inte hela Finland).
OBS! © Copyright. Översättning Merit Wager.
