Regeringen skickade den 7 oktober ut på remiss en begäran om yttrande om betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Yttranden skulle ha inkommit senast den 7 december (fyra arbetsdagar…). Av dem har 71 av 93 instanser svarat inom utsatt tid. Här finns hela listan över dem som Justitiedepartementet remitterat betänkandet till. På den finns en del instanser som ombetts uttala sig i dessa för landet livsviktiga, framtidsavgörande frågor, där man kan undra hur regeringen egentligen har tänkt. Några av dem som ombetts yttra sig, förutom ovannämnda förbund för personer som inte ansett sig behöva följa svensk lag, kan man ställa sig en aning undrade till, som till exempel:

Civil Rights Defenders, Diskrimineringsombudsmannen, Funktionsrätt i Sverige, Jämställdhetsmyndigheten, Lunds universitet, Lärarförbundet, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Pensionsmyndigheten, RFSL, Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges generalkonsulat i Istanbul, Sveriges Kvinnolobby, Sveriges muslimska råd (som dock inte får yttra sig vad gäller kompletteringarna till betänkandet, se längre ner), Terrafem – för att nämna ett antal av de 93 instanserna, aktörerna, myndigheterna. Plus mängder av kommuner, regioner och svenska ambassader.

Här är utdrag ur några av remissinstanserna pressmeddelanden och länkar till deras yttranden. OBS! Den som är intresserad kan alltså ta del av yttrandena i sin helhet genom att klicka på logotyperna vid varje text.

Klicka på Migrationsverkets logo för att läsa remissyttrandet.

I sitt pressmeddelande om yttrandet skriver Migrationsverket:

Flera delar i regeringens migrationsförslag behöver förtydligas för att lagen ska bli långsiktigt hållbar. Det handlar bland annat om kraven vid en förlängningsansökan och hur de nya svenska- och samhällskunskapskraven ska kontrolleras.
———-
Enligt förslaget kan inte permanent uppehållstillstånd beviljas förrän efter tidigast tre år i Sverige, där ett krav är kunskaper i svenska och samhällskunskap.

Migrationsverket anser att det är viktigt att det tydligt framgår vilka kunskaper som ska vara uppfyllda för att permanent uppehållstillstånd ska beviljas och hur den sökande ska kunna visa detta. För att inte lagstiftningen ska få oförutsedda konsekvenser i enskilda fall behövs ett system på plats för att kontrollera detta. Migrationsverket betonar särskilt att det är angeläget att ansvaret för att utforma och betygssätta kunskapsproven ges till en samhällsaktör med rätt kompetens.

– Eftersom i princip alla kommer att omfattas av detta är det en viktig stomme som vi behöver få på plats för att prövningen av kunskapskraven ska bli så rättssäker och effektiv som möjlig, säger Mikael Ribbenvik.

Förslaget på språk- och samhällskunskapskrav kommer också att påverka grupper som lagstiftaren tidigare strävat efter att attrahera till Sverige. Det handlar om arbetstagare, studenter på doktorandnivå och forskare som bor i Sverige men som rör sig i internationella miljöer där svenska inte är arbetsspråk.

Migrationsverket anser därför att det är angeläget att det tydliggörs vilka krav som gäller för att permanent uppehållstillstånd ska beviljas, och att det sker i god tid innan lagen träder ikraft. Detta för att personer som redan befinner sig i Sverige ska ha en praktisk möjlighet att uppfylla dem när lagen börjar tillämpas.

– Om det inte är tydligt innan lagen börjar gälla vad som krävs för att beviljas permanent uppehållstillstånd, kan personer som bott och arbetat under lång tid i Sverige komma att utvisas, säger Mikael Ribbenvik.

Kommentar: Som vanligt – det kan man numera säga – så har regeringen hafsat iväg utan att göra konsekvensanalyser. Det måste vara tröttsamt att vara generaldirektör för Migrationsverket och tvingas ha med slarviga lagstiftare att göra. Och om möjligt ännu mer pressande för miggorna som ska fatta beslut på ytterst grumliga lagar, förordningar, tillägg etc, som gör att de blir helt snurriga till slut och som garanterat leder till rättsosäkerhet eftersom lagtexterna är så oklart skrivna att olika miggor kommer att förstå den på olika sätt.

Klicka på textrutan för att läsa Polisens yttrande.

Ur remissyttrandet:

15.5.9 Återvändande

I avsnittet redogörs bl.a. för de kvantitativa konsekvenserna för återvändande- systemet genom möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synner- ligen ömmande skäl. Det är dock inte alltid säkert att utlänningar har kännedom om den praxis som gäller, som t.ex. innebär att långvarig vistelse i sig inte kan utgöra skäl för att bevilja uppehållstillstånd.(1) Det kan därför antas att asylsökande, i hopp om att kunna omfattas av regleringen, i mindre utsträckning medverkar till att återvända i enlighet med meddelade beslut.

Övriga synpunkter

Polismyndigheten vill i detta sammanhang framhålla vikten av en väl fungerande och effektiv återvändandeverksamhet, dvs. verksamhet för att stimulera självmant återvändande, och för att verkställa av- och utvisningar med tvång. (2) Myndigheten ser behov av att frågor kopplade till återvändande beaktas i större utsträckning vid fortsatta överväganden om förslag på det migrationspolitiska området.

1. Jfr MIG 2008:10 och MIG 2014:9.
2. Se riksrevisionsens granskningsrapport Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet, RiR 2020:7.
Klicka på Förvaltningsrättens i Stockholm logo för att läsa remissyttrandet.

Ur remissyttrandet:

6.5.4. Längden på uppehållstillstånd vid flyktingskap
Längden på uppehållstillstånd vid förlängning

Kommittén bedömer att de flyktingar som fått kortare tillstånd än tre år vid första beslutstillfället av tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen av dessa skäl bör vara uteslutna från möjligheten att erhålla permanent uppehållstillstånd. Det är i vart fall enligt kommittén inte meningen att dessa personer ska hamna i en bättre situation, och det är inte antalet förlängningar som är av betydelse utan att en person har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd under en viss tid innan permanent uppehållstillstånd kan bli aktuellt. För flyktingar är denna tid tre år.

Migrationsdomstolen anser att det är oklart vad som avses här. Att denna kategori flyktingar är uteslutna från att få permanent uppehållstillstånd eller att de ändå kan få det men först efter att de haft förlängt uppehållstillstånd i tre år.

Någon bestämmelse om att denna kategori inte har möjlighet att få permanent uppehållstillstånd finns i vart fall inte med i förslaget till ändringar i utlänningslagen. Frågan bör därför klarläggas i det fortsatta lagstitfningsarbetet.

7.4.1. Krav för permanenta uppehållstillstånd 

Kommittén föreslår att språk- och samhällskunskapskraven samt försörjningskravet ska gälla för alla utlänningar. Bestämmelsen om det införs i 5 kap. 7 § utlänningslagen. I 5 kap. 8 § utlänningslagen finns bestämmelser om permanent uppehållstillstånd för olika grupper av arbetskraftsinvandrare, studerande på forskarnivå och egna företagare. Migrationsdomstolen anser att det i denna bestämmelse för tydlighetens skull borde göras en hänvisning till bestämmelsen i 5 kap. 7 § utlänningslagen, nämligen att ett permanent uppehållstillstånd beviljas endast om förutsättningarna i 7 § är uppfyllda. Samma hänvisning borde även göras i 12 kap. 16 c § andra stycket utlänningslagen som gäller permanent uppehållstillstånd för utvisningsdömda.

7.4.2 Undantag från kraven

Kommittén föreslår att barn ska undantas från de uppställda kraven för permanent uppehållstillstånd. Konsekvensen av detta blir att medlemmar i samma familj kan komma att ha olika typer av uppehållstillstånd. Föräldrar kan till exempel ha fortsatt tidsbegränsade uppehållstillstånd även efter tre år om de inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd medan deras minderåriga barn kan ha permanent uppehållstillstånd efter tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd. En sådan ordning kan, förutom att den i sig inte framstår som rimlig, bland annat medföra att föräldrar med barn som har permanent uppehållstillstånd i praktiken kommer att kunna fortsätta vistas i Sverige med uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet även om de själva inte längre skulle ha någon egen grund för uppehållstillstånd. Det föreslås vidare att det är åldern vid tidpunkten när beslut om permanent uppehållstillstånd fattas som avgör om sökanden är undantagen från kraven. Migrationsdomstolen anser att en sådan ordning skulle leda till att en utlännings möjlighet att uppfylla ålderskravet blev beroende av handläggningstidens längd hos Migrationsverket, särskilt i de fall när ett barn uppfyller kravet på tre års vistelse med tidsbegränsat uppehållstillstånd och ansöker om permanent uppehållstillstånd en kort tid innan det fyller 18 år. Detta skulle i sin tur leda till olika och orättvisa konsekvenser för de enskilda sökandena. Frågan borde därför analyseras mer i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

7.4.3 Ansökan och överklagande m.m.

Kommittén föreslår att en ansökan om permanent uppehållstillstånd kan endast göras i samband med att Migrationsverket ska pröva om tidsbegränsat tillstånd ska förlängas. Detta har dock inte kommit till uttryck i författningstexten. Om kommittén har tänkt att ange dessa villkor i 4 (6) utlänningsförordningen bör detta i så fall förtydligas. I syfte att uppnå enhetlig tillämpning borde det även vara önskvärt att förtydliga hur ansökningar om permanent uppehållstillstånd som kom

Och:

Övriga synpunkter

Av förslaget går inte att utläsa om hur de nya reglerna om tidsbegränsade uppehållstillstånd i utlänningslagen förhåller sig till passkravet. Om detta ska lösas på samma sätt som när den tillfälliga lagen infördes, nämligen genom införandet av särskilda undantagsbestämmelser i 2 kap. utlänningsförordningen, borde detta i så fall klargöras.

Kommentar: En hel del som regeringen behöver förtydliga och analysera mer grundligt, anser alltså Förvaltningsrätten i Stockholm…

Klicka på Svenska kyrkans logo för att läsa remissyttrandet.

I sitt pressmeddelande om yttrandet skriver Svenska kyrkan att den

•  välkomnar utredningens ambition att lägga fram en långsiktig, human och hållbar migrationspolitik. Svenska kyrkan anser dock inte att betänkandets förslag når detta mål.
•  anser att – om uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade – flyktingar och alternativt skyddsbehövande böra likställas och beviljas minst treåriga uppehållstillstånd vid första beslutstillfället. Svenska kyrkan anser även att tillståndstiden bör vara längre än vad som föreslås i betänkandet för uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl.
•  avstyrker förslaget om krav på svenska- och samhällskunskap samt försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd.
•  är positiv till en återgång till synnerligen ömmande omständigheter. Dock bör även särskilt ömmande omständigheter för barn återinföras.

Kommentar: Notera att Svenska kyrkan inte anser att det ska krävas kunskaper i svenska eller om det svenska samhället för permanent uppehållstillstånd. En i sanning mycket märklig inställning som visart att Svenska kyrkan inte bryr sig om att segregation och utanförskap består.

Klicka på Rädda Barnens  logo för att läsa remissyttrandet.

Ur Rädda Barnens pressmeddelande om yttrandet:

Rädda Barnen är i huvudsak kritisk till betänkandets förslag som mer eller mindre cementerar den tillfälliga lagen som varit i kraft sedan 2016 och som har haft flera negativa konsekvenser för barn på flykt. Tidsbegränsade uppehållstillstånd har ökat otryggheten och osäkerheten, en begränsad rätt till familjeåterförening har hållit familjer splittrade och barn med ömmande skäl har nekats rätt till uppehållstillstånd. Vi beklagar därför att betänkandet föreslår fortsatt korta tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och att höga försörjningskrav fortfarande ställs på många för att kunna återförenas med sin familj.

Vi välkomnar dock dock vissa lättnader vad gäller rätten till familjeåterförening. Vi välkomnar också att den humanitära grunden föreslås utvidgas något, men beklagar starkt att kommittén inte föreslår en återgång till möjligheten för barn att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Vi noterar dock att regeringen den 7 oktober presenterat en del justeringar på det här området, något som vi varmt välkomnar och hoppas blir verklighet.

Rädda Barnen är kritisk till kommitténs fokus på att få ner antalet människor som söker sig till Sverige, samtidigt som antalet människor på flykt i världen är det högsta sedan andra världskriget.

Kommentar:
Vilket Sverige lever man i när man är kritisk till att antalet människor från utomeuropeiska länder måste minska? Har Rädda Barnen inte också uppdrag att värna om de barn som finns i landet, svenska barn och andra? Har Rädda Barnen inte förstått det som de flesta andra inser, att det inte finns bostäder, inte lärare och inte skolor. så det räcker för alla. Och inte arbeten åt vuxna. Det finns inte möjlighet att ta emot fler på ett sätt som både gynnar landets egna barn och dem som kommer hit till trångboddhet och utanförskap. Sverige klarar inte ens av dem som redan är här.

Slutkommentar:
Skäms, Socialdemokrater och Miljöpartister! Skäms för att ni bara gör allt värre hela tiden med er oförmåga att tänka på konsekvenserna som era “humanitära” infall leder till. Både för den befolkning som ska leva med följderna av era otillräckligt genomtänkta, kostsamma och ibland rent farliga påhitt, men också för den minoritet av alla som kommer hit som verkligen – under kortare eller längre tid – behöver få skydd mot förföljelse av en stat eller krig i sina hemländer.

Extra information:
Regeringen skickade den 4 december 2020 ut begäran om remissyttranden gällande en kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik, SOU 2020:54 (Dnr Ju2020/03215) till 86 myndigheter, instanser och aktörer. Bland dem som inbjudits att lämna synpunkter finns också Ensamkommandes förbund som är ett intresseförbund för personer som fått avslag på sina asylansökningar i två instanser men vägrat lämna Sverige. Regeringen anser alltså att ett förbund för, i första hand, afghanska män utan asylskäl, är en lämplig remissinstans…

Här finns hela remisslistan, 92 instanser, som är densamma som listan ovan utom att Sveriges muslimska råd här inte fått yttra sig. Varför detta råd överhuvudtaget ges rätt att yttra sig i frågor om svensk migrationspolitisk lagstiftning är höljt i dunkel.

Yttrandena ska ha inkommit senast den 10 januari 2021.

© denna sajt.